23 juni 2008

In my dreams

Hedman och Casillas och en massa andra må kalla straffsparksavgörande för "ett lotteri". Själv tycker jag att det är ett alldeles fantastiskt sätt att avgöra en fotbollsmatch. Man mot man, nerver mot nerver. Möjligen är det vänligt av en målvakt att påstå att straffar är slumpartade eftersom all press ligger på skytten, men det är inget slumpartat i vem som klarar av pressen, vem som kan slå bort de negativa tankarna, vem som med blicken i marken stressar iväg sin straff (di Natale) eller vem som efter 120 minuters fotboll fortfarande är tillräckligt mjuk i kroppen för att smeka upp bollen i krysset som om det var en lek på träningen (Camoranesi).
Nu räckte det inte för Camoranesi och Italien och nu får vi väl se mot ryssarna hur många spöken från det förflutna som Spanien egentligen jagat bort.
Det var en vansinnigt ängslig match från båda sidor. Den påminde lite om VM-finalen 1994, med två lag med alldeles för stor respekt för motståndaren och för lite tilltro till sig själva, och mot den bakgrunden får man väl hoppas på en final med Ryssland som ena part.
Själv drömde jag om Arsjavin förra natten. Jag tror jag håller på att bli kär, på samma sätt som jag blev kär i Scarlett Johansson efter Lost in Translation.

19 kommentarer:

Jesper sa...

Hmm, just Camoranesi hade väl inte spelat 120 minuter... Däremot tyckte Malena som precis håller på att läsa en Narniabok för sin son att han såg väldigt mycket ut som en faun eller kentaur.

Ulf sa...

Ah... mittåt, som dom säger i Skåne. Det förklarar ju också den behagliga straffen.

weman sa...

Fan. Jesper hann före. Då var jag mer impad av Senna, som var i stort sett konvalescent under förlängningen. Han verkligen - smekte - upp den i taket.

Men vad sysslade italienarna med? Varför fick straffspecialisten Del Piero inte gå fram? Och varför släppte man fram en Di Natale, som psykats av publiken den senaste halvtimmen?

Det är ingen efterklokhet här. Liksom jag tvärsäkert sa, medan jag slickade i mig de sista dropparna 18-årig Caol Ila, att Guiza saknar internationell rutin.

Men jag höll på Spanien, alltså, ifall nu någon undrar.

Jesper sa...

Del Piero skulle väl antagligen ha slagit den sista straffen. Di Natale förtjänade verkligen att bli psykad efter att ha krälat in på plan igen när han blev liggander "skadad". Jag höll givetvis på Italien - upprepar att Sergio Ramos utseende är skäl nog - men måste erkänna att de här närbildsrepriserna inte är särskilt lyckade om man vill behålla sin kärlek till folk som Grosso och Toni...

weman sa...

Eller hur. Jag kände, för första gången, sedan Milan steg av planen i 88:e minuten i någon Europacupfinal på 90-talet (skälet var att en 40 Watts-lampa på någon träningsplan utanför hade gått sönder) en verklig irritation gentemot Italien. Förstod plötsligt varför jag, det senaste året, tittat betydligt mer på La Liga än på Serie A.
Till och med Italien-älskaren Fjellström fick något bittert på tungan när Di Natale krälade in.

Ulf sa...

Man får hålla med Birro, som ville se ett mer auktoritärt Italien. När det inte gick att vara auktoritär (ett mittförsvar i spillror, ett mittfält utan dirigent, ett anfall utan Toni, typ) fick de försöka vara cyniska. Men det gick inte heller.

weman sa...

Undrar hur hemmapressen reagerar nu. Undrar om Totti hängs högt för att han vägrar vara med. Med honom hade de vunnit igår.

Jesper sa...

Undrar om problemet är att de kallar Donadoni för "Roberto"?

Staffano sa...

Totti hade inte gjort någon skillnad i gårdagens match då han är skadade och troligen inte kommer att vara spelklar föränn någon gång framåt spetember/oktober. Men visst hade en kurant Totti gjort skillnad igår.

Hade FIGC varit smarta så hade de ju fixat så att Totti suttit som en maskot bredvid planen. det hade nog fått de fyra romaspelarna att lyfta sig flera nivåer.

Pinte sa...

Har med åren accepterat straffläggning. Att i en sport som i slutändan faktiskt går ut på att göra mål, avgöra matchen med att se vilka som är bäst på att göra mål, känns inte helt ologiskt.

Jesper sa...

Alla alternativ till straffar som de hittat på över åren har faktiskt varit ännu värre. Slantsingling, golden goal, silver goal... När det gäller finaler tycker jag dock att det gamla hederliga omspelet borde kunna användas. SÅ jävla bråttom behöver man inte ha.

Ulf sa...

Kul idé: Europa stannar, tusentals fans har köpt dyra biljetter och tagit ut semester för att kunna följa sina hjältar, bröllopsfester och 50-årskalas avbryts för fotbollstittning, chips och öl har öppnats i tv-soffan. 90 minuter senare står det 1-1 och då säger Platini: "Ok, då ses vi här i övermorgon klockan tre och spelar en gång till.
I think not.

Jesper sa...

Man spelar naturligtvis förlängning först. Som man alltid gjorde i FA-cupen förr i tiden. Faktum är att EM-finalen -68 spelades om (1-1 efter förlängning mellan Italien o Jugoslavien i första försöket, 2-0 till italienarna i omspelet) utan att nån blev lidande av det.

Ulf sa...

"Utan att någon blev lidande av det"
Hör du hur du låter? ;)
Det ankommer väl inte på Jesper Högström att bedöma?

Jesper sa...

Ulf: Jag tror du missat själva huvudpoängen med att ha en blogg. Nämligen just att sätta sig till doms över hela världen, levande och döda.

Ulf sa...

Jesper: Hmm... det sa du inget om när du drog in mig här...

Jesper sa...

Ulf: se det som en möjlighet,inte som en risk.

...grönvita sidan upp! sa...

Fan vet om jag inte hade velat se Arsjavin gå loss på catenaccion med en rysk bultsax i semi. Trots min grundinställning till Italien.

Det hade blivit väldigt intressant.

Jesper sa...

Kan tänkas bli intressant att se honom mot det spanska försvaret också, i synnerhet när man minns Sveriges 2-0-mål på Råsunda. Ser fortfarande framför mig hur David Villa står och viftar på straff i svenskt straffområde medan Chippen och Allbäck sätter iväg i hundra mot det spanska målet.