En sak man kan roa sig med i väntan på fotbollssäsongen är att följa andra länders förbundskaptensjakt. Särskilt intressant blir det om de som jagas är samma namn som nyss var inblandade i det inte särskilt smidiga svenska tillsättandet.
Enligt en massa olika tidningsuppgifter, den här till exempel, är alltså Nigerias lista över kandidater till det vakanta uppdraget nere på fyra man; en är Lars Lagerbäck, en är Svennis (som återigen verkar ha anmält sig själv som kandidat snarare än blivit headhuntad).
Utöver svenskarna är det alltså serben Radomir Dujkovic och förre fransmannen Bruno Metsu som är heta. På den lite längre listan av kandidater fanns tills nyligen Glenn Hoddle och Arrigo Sacchi.
Dujkovic är en av fotbollsvärldens mest kringresande coacher, han har varit i Burma, Venezuela, Kina, Rwanda och en massa andra ställen.
Metsu har ett liknande CV, coachade ju Senegal när de slog ut Sverige ur VM 2002, och har sedan varit några vändor i arabvärlden.
Svennis börjar få en liknande meritlista, med uppdrag som rör sig allt längre från fotbollens epicentrum.
Och så Lagerbäck, den ursvenska, norrländska gymnastikdirektören, den typiske andretränaren som genom att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt lyckades nå ända fram till en egen förbundskaptensroll utan att egentligen ens vara påtänkt av det svenska förbundet, som en sorts fotbollens Leonard Zelig.
Å, vad jag skulle vilja vara en fluga på väggen under de där intervjuerna. Tänk att få höra Leagerbäck sälja in sin spelmodell till Nigeria! På vissa sätt (sett till meriter med resursbegränsat landslag) är han den mest meriterade. Å andra sidan har han bara haft uppdragsgivare i Solna.
Man skulle misstänka att nigerianerna faller för någon av Metsu eller Dujkovic, eftersom de faktiskt vet ett och annat om den afrikanska fotbollen.
En sak som talar emot Svennis är att hans troligen starkaste minne från afrikansk fotboll är hur hans son Johan, under 2007 tränare för Kwara United, blev tvungen att fly Nigeria efter dödshot från fansen. Å andra sidan kanske de pröjsar bra, och då kommer ju saken i ett annat läge. Och så har ju Svennis den där luriga världsmedborgarcharmen som tycks gå hem i alla världsdelar, åtminstone en stund.
För Lars Lagerbäck talar... att det känns så fullständigt apart. Om Nigeria verkligen vill ha en nystart efter den stackars Amodu (som alltså för andra gången får kicken efter att ha fört Nigeria till VM) kommer vi att få se ett VM i Sydafrika där Lars Lagerbäck hyllar lagets offensiv efter 0-0 mot Grekland, ber Obafemi Martins läsa på i pärmen före inhoppet och bjuder på semlor i händelse av seger.
Det vore en extra krydda för VM.
22 februari 2010
Eriksson vs Lagerbäck
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Grym text. En snabb fråga bara. Om Lagerbäck går upp ett par kilo, blir lite klädsamt korrumperad, och Nigeria på nåt lustigt sätt, kanske med hjälp av publikstödet, tar sig till semififinal. KAN Lagerbäck isåfall bli den nye Hiddink? Teoretiskt alltså.
Det är ju det som är den kittlande tanken, eller hur? Att den memmagjorde Lagerbäck blir en sån där ambulerande succéförbundskapten. Nu vet jag inte om Hiddink är speciellt korrumperad, men han verkar vara bra både som coach och löneförhandlare.
Härlig text! Tack!
Nilfons: Tack. Och för undvikande av eventuella missförstånd vill jag påpeka att jag menade hemmagjord i min kommentar ovan. Memma är ju som ni vet en närmast oätlig finsk efterrätt, som inte har något med Lagerbäck att göra.
Nilfons: Tack. Och för undvikande av eventuella missförstånd vill jag påpeka att jag menade hemmagjord i min kommentar ovan. Memma är ju som ni vet en närmast oätlig finsk efterrätt, som inte har något med Lagerbäck att göra.
Det är fantastiskt roligt att det nu verkar som om detta slår in. Nå, det kommer iaf att lösa svensk medias problem om vem man ska följa nu när Sverige inte är med. 86 och 98 hade vi ju danskarna (i senare fallet tom med Bosse Johansson). 1982 har jag ett minne av att det fanns problem på den punkten, för då hade väl även Ulf "Utta" Eriksson slutat sin domarbana.
Skicka en kommentar