Önskemål inför söndagen

Hur stor roll spelar kvallottningar egentligen? Sedan Tommy Svenssons landslag åkte ut mot först Schweiz/Turkiet och sen Österrike/Skottland har jag haft för mig att lätta lottningar kan vara ett problem i sig. Icke desto mindre har vi haft en del glädje av dem under det senaste decenniet, för hade Sverige varit i en annan kvalgrupp än den vi hamnade i skulle vi mycket väl ha kunnat vara med i Sydafrika (jämför bara med den löjeväckande enkla grupp vi hade inför EM 2004).

Så vissa önskemål kan man ändå ha inför EM-kvallottningen på söndag. Och det viktigaste av allt är vilket lag vi får ur tredje seedningsgruppen. Det var där vi hade oturen att hitta Danmark senast och får vi Irland nu har vi lika stora skäl att förbanna vår otur. Vilket annat lag som helst är bättre (även om jag personligen gärna skulle slippa Bosnien/Herzegovina också).

Att Sverige faktiskt har varit med hetluften en hel del under det senaste decenniet märks av att vi mött nästan alla de högst rankade länderna i tävlingsmatch ganska nyligen. Undantag: Frankrike, som vi inte mött sedan VM-kvalmatchen i augusti 1993 när Martin Dahlin kvitterade på Jonas Therns sagolika genomskärare. Det var nästan värt den snöpliga och orättvisa 1-2-förlusten i Paris samma vår, när Stefan Rehn sköt i stolpen med tio minuter kvar och Eric Cantona gjorde segermålet på kontringen. Och fortfarande: fan så mycket hellre Frankrike än Spanien, Italien eller Tyskland. Men helst av allt Portugal.

P.S. Sedan vill jag vid närmare eftertanke också undvika Belgien, Slovenien och Vitryssland i fjärde seedningsgrupp, Montenegro och Georgien ur femte och Azerbadjan i sjätte. D.S.