11 januari 2010

Måste showen fortsätta?

Så sparkade afrikanska mästerskapet igång, med en traditionellt afrikanskt tokresultat.

Men den första starten då? Med dödsskjutningarna mot Togos buss?
Nästan alltid när den här typen av tragedier inträffar hör man inblanade säga att "vi ska forsätta för de dödas skull", eller "de hade velat att vi arbetade vidare". Liknande saker sa också Togos spelare när de med ett dygns distans till händelsen förklarade att de ville spela vidare i turneringen.

Smtidigt kom de andra väntade citaten, från folk som var långt ifrån bussen med kulhål och döda kroppar. Blatter, Lagrell och Wenger kom med olika varianter på "vi inte ska ge efter för terrorister" eller "om vi slutar spela får rebellerna precis som de vill".

Jo, så kan man kanske tycka, men det finns något väldigt cyniskt och obehagligt över den här The show must go on-inställningen. Måste showen verkligen fortsätta?

Storlagen i Europa är alltid mycket skeptiska till de afrikanska mästerskapen, som snor klubbarnas stjärnspelare under flera veckor. I vanliga fall kan man avfärda de tongångarna som traditionellt matkspråk från i-land till u-land. Men när klubbledarna den här gången vädjar till sina spelare att lämna turneringen och åka "hem" är det inte för att de är rädda att spelarna ska sträcka ljumsken. De är rädda för att de ska dö.

Jag vet förstås ingenting om konflikten i Cabinda eller om separatiströrelsen Flec, men de har ju sagt att attentaten mot turneringen kommer att fortsätta, och de har visat att de är beredda att döda oskyldiga. Att ställa in hela mästerskapen är förstås drastiskt eller till och med en dålig idé. Men att flytta de matcher som skulle ha spelats i Cabinda-provinsen känns som en minst sagt rimlig åtgärd.
Hur kul är det för fotbollsspelarna och -ledarna att åka dit bara för att slå fast nån annans princip om att inte vika sig för terrorister och mördare?

Nu blir det inget spel för Togo. Regeringen har kallat hem laget, och det känns helt riktigt. Men hur ska de andra lagen agera?

Fotbollen då? Jag håller på Benin, eftersom de enligt Orrenius genomgång i Expressen kllas för "Ekorrarna". Låter gulligt och avspänt i kontrast till alla superörnar, elefanter och otämjda lejon.

1 kommentar:

Hagström sa...

Jag håller med om att tankesättet "the show must go on" som alltid tas till i sådana här sammanhang är slappt (och eventuellt cyniskt). Motiveringen att "annars har ju terroristerna vunnit" är inte alltid rimlig.