07 januari 2010

Hagstrom - one point?

En gång har jag varit rejält sugen på att skriva i tidning på ett sådant som som skulle renderat mig poäng i THS nyinrättade journalistgnällsliga.

Jag hade skickats ut av Metro för att göra en intervju med "Chippen" Wilhelmsson som var hemma i Sverige för att göra ett jobb åt sin sponsor Adidas. Företaget hade samlat ihop fotbollsungdomar på Skytteholms IP och Chippen var där för att jonglera lite och snacka med dem. Metro och undertecknad hade gjort en överenskommelse om att få tio minuter med landslagsmannen efter reklamjobbet.

Chippen var genuint ointresserad av att tala med mig. Svaren var demonstrativt fåordiga. Han hade en kompis med sig, en modernt klädd kille i träningsoverallsjacka med argentinskt landslagsemblem som han uppenbarligen hellre pratade med under tiden som jag svettades med intervjufrågor. En storbildsskärm visade fotbollsklipp och de båda kompisarna kommenterade artisteriet i stället för att svara på mina frågor. Kompisen sköt då och in en direktfråga till mig: är du klar snart? Har du många frågor kvar?

I artikeln framstod sedan Chippen som en rätt trevlig kille, jag valde verkligen medvetet bort att göra en grej av hans taskiga stil - just med inställningen att läsekretsen inte är intresserad av journalistens arbetsförhållanden. Den korta texten fokuserade på de få svar jag fick och miljöbeskrivningen handlade om hur han kickade boll med fotbollsintresserade ungdomar på Skytteholms konstgräs.

Men när jag tänker på saken är jag inte alls säker att jag gjorde rätt. Varför skulle jag skydda en person som är uppenbart arrogant? Det hade kanske varit intressant för läsekretsen att få en ärligare bild av landslagsspelaren?

9 kommentarer:

Petter sa...

En del journalister har ju ruttnat och skrivit om det:
http://www.metro.se/se/article/2007/09/20/20/1257-45/index.xml

I Chippen-fallet tycker jag du gjorde rätt. Det är inte tidningens målgrupp intresserad av.

Som supporter kan jag dock vara intresserad av hur min klubb/landslag sköter sig med pressen. Jag tycker att en snorkig attityd mot medierna säger något om de som driver föreningen och hur de vill hantera gruppen. Därmed är det intressant för mig att veta.

Ex Rickard Norling satte upp band för att skilja press från spelare. Stahre tog bort de. Stahre tvingade även spelarna att ta undan sin smutstvätt och sitt skräp, något de slapp när det var Norling som tränade.

Dennis sa...

Jag kom också att tänka på intervjun med Per Morberg. Resumé intervjuade journalisten.

Mats sa...

Jag hoppas verkligen du får en chans att publicera den sanna versionen. Ditt jobb är ju att förmedla din bild av spelaren till läsarna. Att du fick tio minuter hör inte hit. Det är ju hans beteende, och hans fjantige kompis, som du skulle målat upp.
Ibland är det inte bra att vara snäll :-)

Hagström sa...

Att jag fick tio minuter tycker jag också är ok. Det var förutsättningarna, och det accepterade tidningen och undertecknad. Däremot blir det ju extra dålig stil av spelaren att dryga sig när det handlar om så kort tid.

Erik sa...

Fy f*n vad sur jag skulle ha blivit om jag hade varit i din situation, och att det "råkade" vara just Chippen som drygade sig är inte särskilt förvånande.

Jesper sa...

Magnus, din uppgift var ju att beskriva situationen. Och att ge en bild av Chippen. Då hade du mycket väl kunnat berätta om hans uppträdande vid intervjun. Min invändning gäller, för att förtydliga, alla de gånger journalisten skildrar sina vedermödor UTAN att det görs som medveten gestaltning, utan bara för att de egna tårna är trampade på.

Anonym sa...

Jag ser det mer som en tidsmarkör... tiden då Chippen gav intervjuer och kunde vara arrogant. Tänk vad åren går.

Jesper sa...

I våra islamofobiska dagar kanske han borde slå sig på att sprida förståelse för den saudiarabiska wahhabismen. Han skulle kunna bli en ny Jan Hjärpe.

Anonym sa...

Intressant tanke. Jag tror att Chippen Hjärpes inställning är att det knappt går att äta sushi utan wahhabism...