22 januari 2010

Facebookgate och fotbollen

Den som läser Expressen idag kan möjligen fråga sig hur det kommer sig att Björn af Kleen (en person som kan utmana Carl Bildt och Horace Engdahl när det gäller genuint idrottsintresse) plötsligt sitter inne med all denna sakkunskap om klavertramp på Facebook inom idrottsvärlden. Nej, det går inte att förneka att viss information har förmedlats mellan frilansplatserna på Pelikansgränd.

Sakfrågan, som säkert inte alla THS-läsare har hängt med på, handlar om att Björn citerat ett par hätska Facebook-statusuppdateringar om tv-programmet "Brunsås" i en tidigare artikel i Expressen, vilket har gjort de citerade förbannade. Förutom det lätt komiska i att hetsa upp sig så otroligt över något som har med MATLAGNING att göra kan man konstatera att olika regler uppenbarligen gäller inom olika världar. När stackars Nordin Gerzic beklagade sig på Facebook över att han var petad var det få som försvarade honom med hänvisning till att Facebook skull vara ett "privat" medium. Tvärtom ansågs han vara otroligt klantig som uttryckte sig på det sättet (precis som hockeymotsvarigheterna Lee Goren och Justin Morrison).

Men så är det ju, elitidrottsmän lever i en offentlighetsmiljö som få av oss andra skulle stå ut med. Om vi sjukanmäler oss via sms (som gamle Andreas Haddad häromåret) eller häver ur oss nånting om chefen eller kollegerna skulle vi bli ganska kallsvettiga om det hamnade i tryck i morgondagens tidning. Jag är förmodligen lika kluven till det som de flesta, eftersom jag gärna vill veta vad spelarna i landslaget EGENTLIGEN tycker om varandra och tycker att den typen av konflikter är intressanta ur ett rent mänskligt och dramatiskt perspektiv. Samtidigt ser jag det absurda och förenklande när sökandet efter personkonflikter, som nu, drivs i närmast industriell skala (med Allbäck/Zlatan-affären i höstas som bästa exempel). Och så skulle jag, såklart, inte vilja befinna mig i den typen av rampljus själv.

20 kommentarer:

N sa...

Dessutom är det ju numera allmänt känt att Zlatan och Messi tycker lika bra om varandra som Milito och Balotelli! ;)

Mats sa...

Om jag sitter på krogen och snackar skit med någon, så hamnar inte deras citat i tidningen dagen efter. Inte utan att jag frågat dem i alla fall.
Facebook är inte som en blogg, där den som skrivit valt att publicera sig. Det kan man citera utan att fråga (men givetvis ange källa).
Jag tycker af Kleen gjort ett etiskt övertramp, och hanterat sin vänskap vårdslöst.
Men som så många gånger tidigare, när någon "is pushing the limit", så väcker det nya frågor och kräver omdefinieringar. Av sociala medier, i det här fallet.

Jesper sa...

Jag ska inte tala för Björn i den här frågan. Jag nöjer mig med att upprepa att det känns fantastiskt bagatellartat att hetsa upp sig till denna grad om en matprogram. Om jag hade sagt något oövertänkt om kompis A eller kollega B och kompis C hade publicerat det, då hade det givetvis varit ett skäl att säga upp vänskapen, men en sån åsikt hade jag aldrig publicerat på Facebook till att börja med.

Dessutom finns det ett problem (som iofs inte aktualiseras i det här fallet) som handlar om reporterns uppgift att skildra tillvaron som den är. Tyvärr pratar inte människor alltid lika drastiskt, roligt och spontant framför en mikrofon eller till en människa som just har förklarat att de håller på att intervjua dem för Expressen än de annars gör. Betraktandet förändrar det betraktade. All klassisk fly-on-the-wall-journalistik handlar om att minimera denna påverkan. All riktigt bra journalistik handlar om att tjuvlyssna. Det var delvis det Joan Didion menade när hon skrev "writers are always selling somebody out".

Olov H sa...

I marginalen: "Landet Brunsås" är väl inte riktigt ett matlagningsprogram?

Mats sa...

Frågan är om det var värt att sälja ut så många vänner för en så förvirrad och svårbegriplig text...om ett, som du säger, så pass ointressant ämne som ett matprogram.
Men det är det gamla vanliga - media om media. Och eftersom det handlade om Schyffert känner ju många sig kallade att skjuta innan björnen klivit ur idet.

studiomannen sa...

Å andra sidan är det såpass kloka människor som uttryckt ogillande över brunsåsen att jag skippar det bara av den anledningen.

Jag är själv vän med flera fotbollspelare och såklart, med tanke på mitt jobb, en hel massa folk inom sportjournalistik & TV. Ibland får man läsa knäckande roliga saker som garanterat aldrig skulle setts i skrift eller hörts på TV och det får man tycka vad man vill om.

Det stannar där, i den privata sfären.

BaK gjorde ett jävla övertramp och han förstår inte varför. Det känns inte helt meningsfullt att förklara för jag tror att det är rätt kört.

Petter sa...

Jag är inte journalist men om jag skulle skriva om något och några hade jag nog pratat med de och inte gått på deras facebook-status. När det gällde Lee Goran så ringde väl tidningen honom och ställde extra frågor?

Jesper sa...

Petter: Ja, precis som med Gerzic. Men de hade nog inte kommit undan med att säga "inga kommentarer, det är ett privat medium".

Mats: Ja, jag har bara så svårt att förstå varför folk blir upprörda för att man citerar deras åsikter om ett TV-PROGRAM (som väl hade med mat att göra, eller vad säger Olov?). Inte riktigt att "sälja ut" någon, måste jag ändå säga. Ok, om de hade sagt nåt verkligt kontroversiellt, men herregud... Det är just det här internmediala som gör dt omöjligt att ta nåt av det på allvar, och det inkluderar de citerades upprördhet.

Studiomannen: Ja, fotbollsvärlden är av traition en värld där en massa människor sitter på en massa internkunskap som det skvallras om men som aldrig trycks. Förståeligt, ja. Men inte nödvändigtvis alltid bra.

Mats sa...

@Jesper: Ja, det där med "sälja ut" var mest som jag hämtade från Joan Didions formulering, som du citerade. Hur vi sen ska definiera BaK:s handling, är en annan fråga. Jag hade frågat, om jag var han. Men diskussionen är intressant. De sociala medierna är nya medier, hur vi hanterar dem tycks inte alla vara helt överens om. De finns ännu ingen svensk konsensus.

Jesper sa...

Ja, Björn får tala för sig själv. Vad det i grunden handlar om, anser jag, är att man, när man publicerar citat av någon, ska tänka sig för vad det kan tänkas få för konsekvenser för den personen. I det hät fallet har jag bara så omöjligt svårt att tänka mig att det kan vara så sätskilt svåra konsekvenser. Parallellen är om du eller jag, Mats, skrivit att vi avskydde ett eller annat fotbollsprogram på Facebook. Om någon, av någon ourgrundlig anledning, skulle fått för sig att publicera det skulle jag inte ha haft några problem med den saken.

Isobel Hadley-Kamptz sa...

jag är inte upprörd över det för att jag tror att det leder till några problem för mig, jag är upprörd över att det är usel journalistik och sällsam tondövhet. Förstår Björn på riktigt inte att minst hälften av allt som står på facebook eller twitter är skruvat ett par varv? Alldeles bortsett från att man framstår som utvecklingsstörd när den muntliga ton som finns i nämnda fora flyttas som direktcitat till en artikel.

Sedan gällde den ursprungliga upprördheten inte mat utan de patriarkala ryggdunkarstrukturerna i media (illustrerat av att sköna killar som inte kan något om mat gör ett matprogram på SVT och programmet innehåller blott några procent intervjuade kvinnor och detta inom ett område där minst hälften av alla experter faktiskt är kvinnor)

Jesper sa...

isobel: ok, en gång till, jag tänker inte svara för Björn, och jag erkänner villigt att jag bryr mig noll om matlagning. Men det är väl ungefär som om jag skulle skriva på Facebook att jag tyckte ett eller annat fotbollsprogram var uselt och gjort av dumhuvuden som inte begrep nånting (vilket inte är ett helt otänkbart scenario...) och sen nån skulle citera det. Jag kan ärligt talat inte säga att det skulle göra mig så upprörd.

Annina sa...

Om Björn hade ägnat lite tid åt att sätta sig in vad diskussionen egentligen handlade om (och der är varken mer ytligt eller ointressant än fotboll)och kanske rentav orkat asa sig till att lyfta luren till någon av alla oss som han ändå känner hade artikeln kanske framstått som mindre förvirrad. Återigen, det är den slöa och usla journalistiken som retar mig mest.Och den totala oförmågan att komma fram till ett eget ämne: något som för övrigt är Björn af Kleens stora problem som journalist. Han är duktig när han orkar anstränga sig, men han har mer sällan gett uttryck för någon originell tanke.

Ulf sa...

Det jag reagerade på i BaK:s artikel (i den mån jag över huvud taget lyckades lista ut vad den handlade om) var att han tillskrev de där fb-uppdateringarna sådan tyngd, och citerade dem ordagrant genom hela artikeln. Det är väl en sak att snappa upp andras åsikter i ett ämne, oavsett om det är på fb eller nåt man snackat om på fikarasten, se det som ett tecken i tiden och sedan krönikera utifrån det, som en sorts spaning. Då hade han inte behövt inhämta någons godkännande. Men det fordras ju att man ur dessa åsikter vrider det hela och kommer med något nytt och eget. Nu hände aldrig detta, och hela greppet framstår bara som slappt. Och nu märker jag att jag skrivit nästan samma sak som Annina...

Jesper sa...

Isobel och Annina: Nej, mat är inte mer oviktigt än fotboll. Och om programmet har ni säkert rätt - jag såg det inte, av det skälet att jag alltid har avskytt allt Schyffert har gjort. Jag kan inte föreställa mig vad jag skulle tyckt om någon hade satt honom på att göra ett tv-program om fotboll. Säkert hade jag blivit så pass arg att jag kunde ha vräkt ur mig nånting på Facebook om hur vidrigt programmet var. Men, och det var det som var min poäng, om nån sen hade citerat det utan att hålla med mig, då hade jag faktiskt inte blivit särskilt upprörd. Jag hade ryckt på axlarna, jag hade tyckt att jag förmodligen kunde ha uttryckt det mer elegant om jag fick chansen, jag hade tyckt det var lite synd att jag inte fick möjlighet att lägga ut texten mer, men om min åsikt - att jag avskydde programmet - hade refererats korrekt hade jag lämnat det där.

LisaFW sa...

En del av upprördheten beror på att af Kleen citerat oärligt. Facebooktråden handlar främst om upprördhet över att män fått leda ett matprogram trots att de är inkompetenta och allvarliga program efterlystes. Annina och Anna hade inte ens sett programmet i fråga utan det handlade om en generell diskussion om manlig mediadominans. Den handlade alltså mycket lite att män var snobbiga i sitt förhållande till mat vilket påstås. Därför fyller af Kleen ut med lite citat från en fyra år gammal krönika.

Jag tycker inte alltid att det är fel att använda Facebook som indirekt källa men man bör kanske kolla av att man förstått vad diskussionen handlat om.

Personligen känner jag mig inte ett dugg förrådd, jag tycker bara att det är olämpligt att citera rakt av från Facebook. I synnerhet när man gör det utan att förstå.

AE sa...

Ett sidospår, får jag bara invända mot en sak från Annina: Björn (som för full disclosure är en vän till mig då) har skrivit 2009 års kanske mest omtalade fackbok och i den satt ljuset på ett kontroversiellt och i princip från samhällsdebatten tidigare avfört ämne. Han har som ren bonus tagit sig an klassfrågan på ett sätt som få andra gör. Att påstå att han skulle ha svårt att "komma fram till ett eget ämne" tycker jag är konstigt, i ljuset av det.

Andreas E sa...

Föregående kommentar fick ett bloggeralias, det ska alltså stå "Andreas E" där i stället för AE... Jesper, kanske vill du ändra, och så stryka detta?

Jesper sa...

Andreas: Jag har försökt, men jag är ärligt talat en sån teknisk novis att jag inte vet hur man gör.

Andreas E sa...

Jaja, det spelar ju ingen roll, det är ju tydligt ändå!