Jag brukar då och då skriva om det illustra sällskapet MFF-hatets vänner. Det dök upp på Stockholm Stadion igår kväll igen. Man behövde nämligen inte lyssna länge på Petter Johansson, kommentator för Canal Plus i matchen mellan DIF och MFF, för att förstå vilket medlemskort som låg i hans plånbok.
Hans "MÅÅÅÅÅÅÅLLLLLLLL", när Youssef stänkte upp 1-0 för Djurgården, var gränslöst, helt i paritet med det kommentatorvrål som utlöstes när Zlatan bröstade in 2-1 mot Ungern.
Jag kan säga: det blev inte riiiiktigt samma liv i luckan när Ofere kvitterade.
Jag tappade räkningen (och här fyllde även Granqvist i, i halvlek) på hur många gånger det påpekades att det var en målvaktstavla. Implicit: Djurgårdens första var minsann ett riktigt mål, det andra borde ju i princip inte godkänts.
Än värre blev det i andra halvlek, i samband med publikpalavern. Då samsades samtliga kommentatorer kring att den egentlige syndabocken skulle vara Rick Kruys. Detta för att han gjorde en tystande gest mot publiken. En gest som den mer än lovligt förvirrade major Lerjéus gav Kruys en varning för.
Låt oss av denna anledning tillsammans minnas en händelse från när Djurgårdens Sebastian Rajalakso gjorde 1-1 på Swedbank Stadion i våras. När han firade rusade han nämligen bort till MFF-klacken. Någon som kommer ihåg vad han gjorde? Jo, han hyschade mot publiken.
Och nu kommer tre frågor:
Fick han någon varning? Kastade MFF-fansen in flaskor och mynt? Stigmatiserades han som syndare?
Svar: Nej. På samtliga frågor.
Och vi kan ju också passa på att blanda in Andrei Arshavin och ett antal andra världsstjärnor som har för vana att, i glädje, hyscha mot motståndarfansen när de gör mål. Utan att det ger gult kort.
Som jag ser det är det helt bisarrt att Kruys blev varnad igår. Att springa och fira är långt mer provocerande än att lugnt och stilla försöka tysta publiken när man ska slå en hörna. Det är klart som fan att Kruys visste vad han gjorde, att alla spelare då och då vill vara med och elda upp publiken. Men han hade aldrig fått en varning om det inte kastats in flaskor och mynt. Och DET är bisarrt.
Men det var många dåliga förlorare igår. Även i studion, som sagt. Inte en enda gång sades det självklara: att det var en rättvis seger. Att Djurgården öppnade bra, gjorde ett mål, men sen blev alldeles mjältsjuka över att vara i ledning och omgående bjöd in MFF i matchen. Som tog över i mitten av första halvlek och ägde hela den andra.
Jo, förresten. En sak i den riktningen yttrades. Det var när Fjellström, som den ende av alla de fyra kommentatorerna, hade den goda smaken att uppskatta något som måste ha varit ett av Allsvenskans snyggaste anfall, den här säsongen. Det som ledde fram till Oferes 2-1. Fjellström log med hela ansiktet och sa att det var så snyggt att Arsenal, Liverpool eller Barcelona kunde gjort det.
Denna spontana replik gav Granqvist akut hjärtflimmer. Han tittade på Fjellström, som om han skulle vilja fråga: "Är du nykter?"
Jodå. Det var Fjellström. Och han fortsatte att le. En fin stund.
43 kommentarer:
Jag såg också matchen och är helt enig med dig när det gäller Rick Kruys. Det är helt bisarrt.
Vad gäller 1-1 tror jag följande: om MFF legat under strecket och dragits med bristande kvalitet på det sättet och släppt in ett sådant mål så hade kommentatorerna antagligen snackat om att Dahlin gjort en tavla.
DIF bevisade en massa saker jag redan visste. Dessvärre också Malmö. Satt i telefon med en MFF-polare och berättade att MFF i vanlig ordning var impotenta framåt. Då sätter Ofere 1-1. När jag sedan messar att Ofere gjort 2-1 trodde han knappt mig.
Jag själv satt på Borås Arena i mars och såg en träningsmatch där Ofere användes ensam på topp. Haon tog inte en enda löpning och var allmänt loj. jag tänkte då att MFF nog kunde få anfallsproblem. Jag visste inte hur rätt jag skulle få...
Inser att jag behöver förtydliga mig. Var för snabb på avtryckarfingret: Malmö bevisade att de fortfarande har problem framåt. Tveklöst.
Men de vann en match som normalt sett är en besvärlig match: Djurgården borta. Malmö må ha jätteproblem, men de är jävlar ta mig inte i samma sönderfall som DIF.
Själv upplevde jag det inte som ett MFF-hat utan snarare den sedvanliga Stockholmska självbilden. Det är inte MFF som vinner, det är DIF som förlorar. Och det gäller mot alla lag, oavsett om det är MFF, Gefle, Häcken eller IFK.
AIK har varit svenska favoriter senaste 2-3 säsongerna, trots koleriska tränare, kaos och halvmediokra trupper. Det är de som slarvat bort guldet, inte Kalmar, IFK och Elfsborg (ja möjligtvis Elfsborg) som varit bäst. AIK räknas som en av de stora klubbarna, trots att all sportslig statistik visar motsatsen.
Jag hatar spelare som hyshar publiken - det är fult och fräckt. Fira med dina egna spelare eller egna fans - att göra mål och sedan tycka det är viktigare att racka ned på de som betalt pengar och lagt ned tid på att heja fram sitt lag är fult.
Det är bara stora idioter som hyshar - arshavin, thomasson etc. Bortskämda miljonärer som inte fattat nåt.
Men självklart är det fel att kasta in grejer. Men Kruys visste vad han gjorde och såg närmast nöjd ut när han visade flaskan för domaren...
Som en skvallerkärring springer han fram trots att tidigare varit livrädd vid hörnan och hämtar flaskan.Patetisk idiot.Stäng av skiten.AIK......
Vi kan inte ha sett samma sändning, för när jag kollade så var det absolut Djurgårds-publiken och inte Kruys som bannades. Det var ju inte förrän en stund in i själva palavret som Kruys gester visades i tv, och då avfärdades det som ungefär onödigt.
@Studiomannen: Frågan är varför det lossnade för Ofere igår? OM det nu lossnade. För mig kändes det mycket som att det lossnade för Molins. Och att Kruys kom in.
@Anonym#1: Sant. Jag ser den självbilden också. Men Malmö FF är Sveriges mest framgångsrika fotbollsklubb genom tiderna. Och det har Stockholm aldrig kunnat tåla.
@Anonym#2: Att han visade flaskan var ju för att Lerjéus inte fattade vad som hände. Han höll ju på att varna Kruys för maskning, för att han inte slog hörnan. Och det var inte bara Norrlands Guld-flaskan som kastades. Något mindre och hårdare föremål kom tidigare. Och närmare.
@Dennis: Initialt. Ja. Men väl de fick vittring på Kruys fanns det ingen pardon. Och Johannesson fick lägga ut texten utan att någon sa emot. Hur många DIF:are intervjuades förresten under sändningen, hur många MFF:are? Bedrövligt.
Scenario som vi sett tusentals gånger (dock såg jag inte gårdagens match):
En match börjar. Hemmasupportrarna buar lite allmänt åt bortalaget.
En spelare i bortalaget gör ful kapning av en hemmaspelare. Supportrarna svarar med att bua lite extra åt just den spelaren under matchen.
Spelaren gör mål, hyssjar motståndarklacken som ett svar på buandet.
Vad händer sen:
1. Motståndarklacken tystnar när de får svar på tal.
X. Motståndarklacken blir provocerad, buar och viftar aggressivt med armar och händer.
2. Motståndarklacken kastar in saker på plan och säger att det var spelarens fel.
För mig är det uppenbart att ett mellanting mellan 1 och X är det vanligaste beteendet på en ståplatsläktare och att 2 är helt förkastligt (och dessutom otroligt barnsligt).
Förstår inte hur någon tänkande människa kan argumentera för annat.
Ang. Fjellströms hyllning av målet - han sa ungefär samma sak när Charlie Davies pangade in en balja mot dygårn i våras.
Antingen är det något som gnager hos Jens eller så är han helt enkelt saklig och vet något som många andra inte vet?
Ang. Kruys varning, en parallell till Cantonas karatespark för ca: 10 år sedan(?), supporten hade knappast blivit ställd inför rätta om inte Eric C. fått spunk?
Ang. den stockholmska självbilden, Thom Åhlunds kommentar efter förlusten i söndags..."Örebro hemma, ska vi bara slå"...möjligen alla andra år på 2000-talet men kanppast i år. ..reality check plse.
Nä, på med Louise Armstrongs.."it´s a wonderful world"....
Rättelse: Malmö FF är Sveriges NÄST mest framgångsrika fotbollsklubb genom tiderna. Och det har Stockholm aldrig kunnat tåla. Och inte heller de som är bäst genom tiderna!
Sorry Mats, men den var jag tvungen att hugga på. :-) Men vi kastar å andra sidan inga flaskor på varandra.
@Mårten:Nu var det inte exakt så det gick till igår. Men jag ser din poäng. Och håller med. Alternativ 2 händer bara på någon arena i huvudstaden.
@Max:På tal om paralleller så sysselsatte sig ju studion igår med att jämföra Adebayors dumheter mot Arsenal, med Kruys lilla hyschning. Perspektiv.
@Studiomannen: Jag förstår att du lutar dig mot Maratontabellen. Men vi MFF:are brukar tycka att att allsvenska segrar, sedan Allsvenskan blev Allsvenskan, är ett relevant sätt att se på saken :-)
@Petter: Om det vore så väl att publiken alltid hejar fram sitt eget lag. Vissa "fans" ägnar sig att håna spelarna eller deras familjer under 90 minuter. Så varför skulle inte spelare någon gång få hyssja en sådan publik?
@Nils - med den logiken får spelare slåss då i och med att vissa fans gör det? Jag ogillar även fans som firar mål genom att häckla motståndare.
Ha ha! Som att ersätta Trotskij med en trappa! ;-)
Mats: även som skåning tycker jag att Sveriges två enda europacuptitlar småller ganska högt.
Jag förstår inte ens debatten.
Bara i år har jag - där jag stått i vår klack - blivit hyschad av motståndarspelare tre gånger: Rajalakso firade sitt 1-1 mål mot oss genom att springa fram till klacken och hyscha, Sigurdson i IFK sprang förbi oss i slutminuten efter att vi missat ännu en chans och hyschade oss länge och väl och Bajrami hyschade oss vid en hörna när vi mötte Elfsborg borta.
Ingen gång har jag eller någon annan i klacken känt för att a) kasta in saker på plan och spelare eller b) storma planen. Vi har buat och skrikit till spelaren ifråga, lite extra sådär.
Om vi nu vill ha en levande och passionerad fotbollskultur i Sverige, och det vill vi, så måste vi väl också tillåta spelarna att vara en del av detta? Då kommer vi oundvikligen att då och då få se spelare hyscha bortapublik. It's all part of the game. Och ingen gång är det spelarens »fel«. Att Rick Kruys får varning är i sammanhanget så absurt att jag knappt finner ord.
Ja, det påminner lite grann om när tjejer sägs få räkna med att bli våldtagna om de är "utmanande klädda"...
Jag fascineras varje gång en malmöit (och det händer ganska ofta) kallar sin klubb för mest framgångsrik. Är det ett sätt att provocera eller vill man vara ironisk, jag förstår verkligen inte.
Jag vet, det var inte vad inlägget handlade om, jag kunde bara inte låta bli att kommentera det.
Ang. MFF-hatets vänner, som ju artikeln började med, så hade jag en egen avdelning under många år.
Men det berodde enbart på att de var så bra, vann allt tyckte jag.
Men allt kulminerade för 10 år sedan, när de vek ner sig och åkte ur.
Jag minns att jag satt i en timme och kollade på tabellen på textteven med en stor fet gin-tonic och bara mös, trodde jag aldrig skulle få uppleva den stunden, MFF ur allsvenskan.
Men Eric Perssons hämnd slog till omedelbart - jag blev sjuk i tre dagar efter.
Sen dess är MFF som vilken annan klubb som helst, jag jublade lite högt för mig själv när jag hörde hur Ofere gjorde 1-2 under min löparrunda.
@Max L: Mycket underhållande! Och det var ju precis därför MFF-hatets vänner uppstod. Vi var för bra. Och så pratade vi konstigt. Kul att du uppskattade att Ofere gjorde 2-1, snart är du en av oss... :-)
@Nilfons: Som sagt. Flest allsvenska segrar sedan Allsvenskan startades på 30-talet. Vad är det för ironiskt med det?
@Jesper: Så klart är Blåvitts segrar imponerande. Då ska man jämföra. Vilket är finast, att ha varit i final i Europacupen eller att ha vunnit UEFA-cupen två gånger? Beror på vilka glasögon vi bär, vilka mätinstrument vi använder. Men min utgångspunkt var alltså allsvenska segrar.
Jag vet inte vilken klubb du vill framhålla, Nilfons. Jag skulle själv, med vissa anspråk på objektivitet, vilja säga att bara två föreningar med några krav på trovärdighet kan påstå sig vara bäst i Sverige genom tiderna - Malmö FF och IFK Göteborg. Och i motsats till Mats är jag benägen att tycka att de båda Uefacupsegrarna fäller utslaget till förmån för Blåvitt. De andra klubbarna kommer långt efter.
Okej Mats, det beror alltså helt enkelt vilka mätvärden man vill använda? Det betyder ju iofs att ganska många klubbar kan kalla sig "mest framgångsrika"... Oavsett vilket man tycker är störst av att vinna ena cupen eller komma två i en annan,så ser jag 1993-års CL, där IFK Göteborg vann gruppen före FC Barcelona, Manchester United och Galatasaray, som den överlägset största bedriften av ett svenskt klubblag någonsin. Att vinna en cup är en sak, lite flyt med lottning och motståndare kan man komma långt, men prestera toppresultat mot europas storheter i match efter match är något annat.
Men vi kan släppa det där. Jag vet ju att du egentligen håller med. ;)
@Jesper;
Jo, jag är med dig. Det är bara två klubbar det handlar om, det ger jag Mats, och Malmö är klar tvåa. Och att komma tvåa har jag förstått är en stor framgång för skåningarna... ;)
@Nilfons: Till skillnad från hardcore-fansen har jag ingen absolut prestige här. Mäter vi framgångar i Europa så vinner Blåvitt. Den gruppseger du framhåller var imponerande, hur vi än vänder och vrider på det. Barça vann EC 1992. Man U var på väg mot den formtopp som skulle göra dem till dominanter i England resten av årtiondet. Men Galatasaray...jag glömmer aldrig den bortamatchen. 22-1 i hörnor till turkarna. Och så Magnus Erlingmark, av alla människor... :-)
Alltså. Fördel Blåvitt där. Kikar man på allsvensk historia, däremot, vinner MFF. Än så länge...
@Ernst - det är aldrig rätt att kasta in saker på planen.
Spelare kommer att hyscha klackar - jag kommer alltid tycka det är ohyfsat och precis emot fotboll när det är som bäst: högljutt och passionerat.
Mats- Jag har även svårt att hålla med dig där. Ledare av alla sorters marathontabeller, 18 sm-guld. I sporter med seriespel och slutspel finns det ingen sport som räknar seriesegern som ett guld utan endast ett delmål mot guldet.
@Anonym (vem du nu är): Det är helt ok att du inte håller med. Jag (och många med mig) räknar allsvenska segrar. Slutspelet var ett tillfälligt missfoster. Sedan Allsvenskan startade (1931) har IFK Göteborg 12 seriesegrar och Malmö FF 18.
Men om vi ändå räknar med slutspelet (och utgår från 1931) så har Blåvitt 14 segrar och MFF 15.
App app app! Allsvenskan startade 1925. Innan dess vann man också Svenska mästerskap så de räknas också. Det är som att skippa vad som hände i England före Premier League. Fråga en Liverpoolfan vad han skulle tycka om det.
Men nåväl: jag släpper bäst genom tiderna nu. Jag är blåvit och stolt och skulle med glädje ta ett glatt snack med både Mats och Ernst någon annan gång och stans om våra lag som står i en alldeles egen gyllene division.
Men just Tony Ernst förtjänar att kommenteras. Jag har också stått i klack och blivit hyssjad. Då har ingen enda i klacken blivit särskilt överlycklig. Men ingen av oss har heller kastat in så mycket som en gammal snus. Bra.
Vafan. Jävla Wikipedia som kommer här och ger alla rätt på en gång. SM-status från 1931. Men första alllsvenskan var 1924/25. Men man kunde bli svensk mästare redan 15-20 år tidigare. :-)
Förkovran i kombination med alkoholsamvaro är nyckeln. Det får vi ta i vinter!
Man kommer inte ifrån att de officiella SM-tecknen är missvisande. Efter Allsvenskan hade införts, 1924 och 1925, fortsatte cupturneringen som
delades titeln "Svenska Mästare" ut till de som vunnit den gamla cupturneringen (där de bästa lagen inte längre deltog). Så 1924 års "Svenska Mästare" heter officiellt Fässberg och 1925 års heter Brynäs. Och sedan fanns det, som sagt, inga alls förrän 1931. Så en rimlig kompromiss är att bestämma att att SM-guld t o m 1923 räknas, plus allsvenska segrar.
Och med Jespers regelverk har vi för handen att MFF leder 18-16.
Vill man till detta addera segrar i Svenska Cupen, en icke försumlig merit, är den skånska överlägsenheten förkrossande.
Malmö FF - 14
IFK Göteborg - 4
Vi kan väl oavsett räknesätt konstatera att Sveriges enda storklubbar utan tvivel är MFF och IFK.
Okej, jag ser att ni fortsatt debatten som aldrig kommer att ta slut, och jag har tappat er. Om vi bara tittar på det nationella planet så har alltså Blåvitt 18 SM-guld och Malmö har 14. Har jag missat något? Oavsett vad man tycker om upplägget, slutspel, mästerskapsserie, vilka som borde varit med och vad serien egentligen heter, så kan vi väl inte på något sätt frångå vilka som kan titulera sig svenska mästare?! 14 mot 18 i nuläget. Fakta. Jag är ledsen, men mot den bakgrund så är jag oförstående att det ens kan debatteras. Kom igen Mats, du kallade dig prestigelös, visa att du är det.
Meriter hit och dit. Malmö är ett lag i spillror idag och det är allt jag bryr mig om. Det måste verkligen hända nåt i klubben nu. Jag blir galen av att varje år bara få bry mig om Allsvenskan i 8 omgångar och sen är Malmös gulddrömmar krossade och så ska det spelas av 20 meningslösa matcher mot Halmstad och GAIS. AVGÅ!!!
@Nilfons: Som sagt. Vi kan räkna på olika sätt. men vi slutar räkna här, tror jag. Bara tillägg: enligt din "metod" ska MFF i alla fall ha 15 SM-guld. Rätt ska vara rätt.
@Leif E: Jag förstår precis vad du menar...
VEM ska avgå? Jag? Mats? Rolle Nilsson? Greger Andrejevski?
Dahan!
Alla i MFF ska avgå. De ansvariga. Från högste hönset till Dahan. Den som anställer stockholmare och HIFare som tränare, nu får det väl vara nog med trojanska hästar?
Men vad vet jag - vem som ska avgå får väl de som är experter på idrottsklubbars organisation avgöra. De inom klubben som vet hur det egentligen ser ut. Jag är bara ett av alla arga fans på läktaren (OK, på After då) som skiter i vem som avgår bara det händer nåt. Allt har gått fel i fyra år och någon måste faktiskt AVGÅ! Hade MFF varit ett företag kan jag iallfall säga att en som skulle tvingats avgå är Madsen.
@Leif E: Fast mer logiskt är det ju som Tony Ernst säger i den här intervjun. Ja, för övrigt samma som han sa i pausen i matchen TV. Att det är den som är ansvarig för de sportsliga resultaten som ska gå.
http://fotboll.expressen.se/Allsvenskan/1.1709065/min-mormor-skulle-gjort-det-battre
Han som anställt den som är ansvarig för de sportsliga resultaten bör gå.
@Leif E: Du menar styrelsen? Då borde den som anställt styrelsen också avgå. Det vill säga årsmötet. Det vill säga medlemmarna. Det vill säga vi :-)
Sådärja nu har ni gnällt fram en 5-0 seger...starkt jobbat.
Till Mats, kommer aldrig att hända att jag blir en av er....:D
Men nu har Tony Ernst avgått och det var väl kanske inte den som skulle göra det. För övrigt var det bästa fotbollen MFF har spelat på flera år igår. Ett mysterium på många sätt. Jag hör nämligen till de som faktiskt, sett till truppen, aldrig trott annat än en mittenplacering för MFF. Men gårdagsmatchen var strålande.
Gnälla gör man eftersom det är MFF. Håller man på MFF eller IFK Göteborg så finner man sig inte i att vara ett mittenlag.
Skicka en kommentar