04 augusti 2008

Allsvensk nationsranking

Ok, här kommer så en lista över de mest framgångsrika exportnationerna till svensk fotboll (och då handlar det bara om spelare.) Reservation för felaktigheter och ofullständigheter.

1. Island. Teitur Thordarson sköt Öster till SM-guld 1978, Ragnar Sigurdson spelade en viktig roll när Blåvitt tog guldet ifjor, Arnor Gudjohnsen och Pétur Marteinsson var extremt viktiga stöttepelare i Örebro respektive Hammarby under lång tid, Gunnar Heidar Thorvaldsson var allsvensk skyttekung 2006, Hlynur Birgisson, Siggi Jónsson (som spelare), Emil Hallfredson och Runar Kristinsson var pålitliga lagmedlemmar och då finns det ändå ett helt gäng islänningar jag inte har nämnt - hade jag varit svensk sportchef och letat efter en utlänning att hålla i handen när åskan gick vet jag att det är till Island jag skulle vända mig.

2. Serbien. Nebojsa Novakovic var trots allt något helt säreget under sina år i AIK, tongivande när AIk tog SM-guld och den ende allsvenske spelare som skulle ha kunnat göra en sån sak som den där chippen mot Barcelona. Dessutom fanns Milenko Vuksevic och Dusko Radinovic i Degerfors, Ranko Djordjic i Norrköping: då gör en och annan videojugge inte så mycket.

3. Norge. Hård kandidat till silverplatsen i och med att Arild Stavrum och hans norska kompisar faktiskt spelade en så avgörande roll när Helsingborg tog guldet 1999. Särskilt om man lägger till Jon Inge Höilands gyllene straffretur för MFF 2004, och sen alla de andra norrmännen, Per Edmund Mordt, Fredheim, Thor André Olsen och Svenning och Bergersen i Sundsvall. Hur Hammarby vill betygsätta Winsnes, Kaos och Furuseth Olsen kanske är upp till dem själva att avgöra, men de drog i alla fall uppmärksamhet till sig...

4. Brasilien. Egentligen självklar etta om man ser till spelarnas kvalitet, men eftersom inget brasseinspirerat lag hittills vunnit Allsvenskan (innan i år åtminstone...) får de denna blygsamma placering. Annars förtjänar Alvaro Santos, Afonso, Ailton, Cesar Santin och Ari naturligtvis något högre, kanske till och med Paulinho, Wilton Figureido och Junior, kanske till och med Dede Andeson och Qurino.

5. Finland. Tar platsen på bredd, jämnhet och pålitlighet. Jyrki Nieminen, Atik Ismail, Erkka Petäjä, Erik Holmgren, Jari och Rami Rantanen, Kim Suominen, Tommi Grönlund, Toni Kuivasto, Antti Sumiala, Jari Ilola, Fredrik Svanbäck, Jonatan Johansson, etc etc. Sen är Jari Litmanen troligen den bäste utländske spelare som någonsin spelat i Allsvenskan och visade med jämna mellanrum glimtar av sin superbegåvning, men det är svårt att hävda att hans bästa tid skulle ha varit i Malmö FF.

6. England. Tja, namn som Steve Galloway, Billy Landsdowne och Steve Gardner meriterar åtminstone en hyggligt hög placering. Huruvida Elfsborgs och Brages Simon Hunt egentligen var engelsman eller walesare erkänner jag att jag inte är helt säker på (hans moderklubb sägs enligt mina källor vara Wrexham), men England har ju dessutom bidragit med värdefulla kuriositeter som Frank Worthington, Ted Sheringham, Malcolm McDonald, Justin Fashanu och Lee Baxter, förutom gamle brynäspionjären Ronnie Powell. Och vad fan hette han som var i Malmö FF, Carl Shutt? Minns inte när han var där eller hur det gick för honom, bara att han fanns.

7. Polen. Miroslaw Kubisztal, Trelleborgs FF:s mittfältare Marek Skurczynski och målvakt Ryszard Jankowski och så den oförliknelige Igor Sypniewski som joker - det räcker långt. Sen vet jag att Hammarby hade en gammal polsk VM-spelare som hette Skrobowski, men jag minns inte ett dyft om hans eventuella framgångar på Söderstadion. Ett fall för Hagström?

8. Danmark. Sören Larsens korta tid i Djurgården och Stig Töftings spektakulära säsong i Häcken får här sägas väga ganska tungt - annars handlar det mest om allmän skandinavisk habilitet i form av Lars Larsen, Kennet Rasmussen, Ulrich Vincentz och Mikkel Jensen. Peter Graulund vet jag inte om man skulle kalla habil, och Brian Steen, Jesper Bech och Olcay Senoglu kanske inte direkt heller. Men Mjällbys Flemming Pehrson förtjänar alltid ett minnesmärke, och främst av alla naturligtvis Landskronas Johnny Kongsbög.

9. Liberia. Dulee Johnson, Jimmy Dixon och Dioh Williams går långt på allmän färgstarkhet. Och Samuel Wowoah har väl blivit liberiansk medborgare igen, eller hur är det egentligen?

10. Ghana. Och likadant med Derek Boateng och Yaw Preko, när de kombineras med hammarbygästspelande Kingson, Michael Mensah och minnet av IFK Göteborgs gamle rymling Emmanuel Tetteh, han som upphittades klättrande på berget Ararat.

11. Makedonien. Gamle Degerfors- och TFF-liberon Vujadin Stanojkovic plus Halmstads Artim Sakiri platsar nog båda i en trupp av de bästa utlänningarna i Allsvenska någonsin.

Det finns dessutom en rad länder som egentligen bara haft en klart lysande representant i Sverige, till exempel Ukraina (Vadim Jevtusjenko), Nigeria (Peter Ijeh), Tunisien (Samir Bakaou), Holland (Geert Den Ouden), Uruguay (Eguren), Litauen (Zvirzdauskas), Benin (Omotoyossi) och Kamerun (Joseph Elanga) och som utelämnats av det skälet. Sen kan man naturligtvis diskutera om Östers gamla ryssar, Örebros kenyaner eller Djurgården-Gefles kongoleser skulle ha förtjänat en plats. Eller för den delen den rumän jag till sist stötte på - Ljungskiles Stefan Szilagyi.

Men Italien, Grekland, Mexico, Paraguay, Peru, Nya Zeeland, Japan och Kina verkar än i dag vara vita fläckar vad Allsvenskan beträffar. Det är naturligtvis en tidsfråga.

17 kommentarer:

Anonym sa...

Jag skulle satt Norge etta och Brasilien tvaa. Inget segrar lag har varit sa tydligt fargat av ett annat land som HIF var av Norge.

Det ar slaende hur sallan brasilianska spelare misslyckas med tanke pa hur manga som varvas, andelen misslyckade varvningar fran Norge, Danmark eller ex-Jugo ar betydligt storre.



Som alltid ar det mycket roligare att gora den motsatta listan. De mest misslyckade nationerna.

1. Danmark. Utan konkurrens, inte ens Brian Steen Nielsen da hyfsat ordinarie i det danska landslaget lyckades peta Hasse Mattisson.

2. Belgien, visserligen en one man show, men aldrig har en man varit sa lange i Allsvenskan utan gora nagot avtryck. Han var sa monumentalt anonym att han ar relativt valkand nere i Malmo just darfor.

3. Serbien, trots att det snart var tio ar sedan sa star sig video-juggarna.

Anonym sa...

Vi hade ju faktiskt Danmarks landslagskapten i Malmö ett par år - Brian Steen Nielsen.

Töfting och Ibrahim Ba är för mig de allra knasigaste (i positiv mening) importerna vi haft. Världslirare ju!

Läs förresten Töftings självbiografi No Regrets. Bra bok (6 stjärnor i Ekstrabladet!)och stor humor, tex när Tobias Grahn sågas med fotknölarna. Töffe berättar om att han spelat med många bollkära lirare som tex Letchkov i HSV och Okocha i Bolton men att de iallfall passade bollen när man skrikit på dem ett tag. Grahn bara dribblade vidare trots skrik o utskällningar av lagkamraterna i Århus. Töfting ställde till slut ultimatum om "han eller jag" till Åkeby.

Anonym sa...

Teitur Thordarsson är faktiskt den allra förste utländske spelaren som vunnit allsvenskan! Bra att impa på en ovetande omgivning med...

Är nu blind eller glömsk kanske, men påminner om Ali Gerba också - enda kanadensaren?

Jesper sa...

studiomannen: Vi har varit inne på det tidigare, men det finns faktiskt ett par andra kanadensare, med Atiba Hutchinson som första namn. Själv inser jag att jag alltid blandar ihop Ali Gerba och Bala Garba...

leif e: Vad gäller knasiga importer ska man inte glömma engelsmännen från förr, Frank Worthington och Malcolm McDonald (känd som Superstars-deltagare bredvid Kjell Isaksson och Guy "Drutten" Deus). Dessutom vill jag minnas att Oddevold under sitt allsvenska år värvade på sig en mycket meriterad ryss, en med mustasch, krylligt hår och flyende haka. Var det Protasov eller Dobrovolskij? Nån större framgång blev det inte av det iaf. Vad gäller meriter i övrigt hävdar jag nog att Jari Litmanen måste placeras främst, med Vadim Jevtusjenko som runner-up.

san: Jag förstår din argumentation, men menar nog att Nebos betydelse för AIK:s Sm-guld gör att Serbien kommer före Norge. Fast de norska och isländska importernas lägstanivå är skyhögt över serbernas.

Håller annars med dig om brasilianarna. Återstår bara att deras inflytande ska göra att ett lag vinner Allsvenskan.

Anonym sa...

Sergei Aleinikov hette ryssen i Oddevold. Nebosja är om man ska vara petnoga Bosnienserb.

Jesper sa...

johnny rep: ah, det skulle ju kunna förändra mycket. TFF hade ju också en mycket finurlig bosnier vid namn Teljigovic. Fast på den tiden var det enklare, de var jugoslaver. Men hur är det nu - Komac och Burgic är slovener. Men vilka kroater har det funnits i Allsvenskan?

Anonym sa...

Mate Sestan i Bajen, Petar Pauca i Helsingborg och sen hade väl Ante Kovic och Zlatan Ibrahimovic viss kroatisk bakgrung.

Anonym sa...

Ursäkta stavfelen i varje inlägg. Australien måste vara den sämsta importnationen. Tänk bara: Luke Casserley och Nick Mrdja.

Anonym sa...

Portugiser i Skåne är ett intressant kapitel.

Paulino verkar inte vara någon större succé i TFF så här långt, men han spelar i alla fall.

MFF hade en Paulo Sergio(hette han så?) på provspel förra säsongen. Trots lovord från en del staketrävar blev det inget kontrakt. Och då borde han inte varit så bra heller, med tanke på vad MFF värvat de senaste åren.

Men den roligaste historien är när BoIS för några år sen värvade Fernando Aguiar som tidigare spelat i Benfica. Han haussades ordentligt men spelade ingenting eller åtminstone väldigt lite. Dyr och överviktig, var det inte så?

Nån med mer koll på Aguiarhistoren?

Anonym sa...

Men man kan ju inte plussa Ante Covic för att sen såga alla australiensare? Jag tycker iallfall han väger upp de andra aussies.

Jesper sa...

leif e: Ja, ungefär som Peter Ijeh väger upp Justice Christopher...

Anonym sa...

leif engkvist: Ante Covic såg jag stå i vägen två gånger om året medan Luke Casserly och Nick Mrdja såg jag varje vecka.

Jesper sa...

När jag tänker på saken: hade inte Enköping nån australiensare också?

Anonym sa...

Fast det finns en mexikansk mittback, Alfonso rippa i Häcken så om de går upp så täcker vi den vita fläcken också

Anonym sa...

Halmstad hade en vitryss Dzianis Sasjtjeka för ett par år sen så ytterligare ett lands som kan strykas

Jesper sa...

anonym: Ja, Superettan räknas också. Frågan är om Syrien ska anses täckt också iom Chankos senkomna nationsbyte. Och hur var det med den där Cebrail Mermer som spelade i Hammarby för evigheter sen - var han inte han turk till medborgarskapet också o inte bara till etniciteten?

Anonym sa...

Driss El Asmar var en kanske inte helt lyckad målvaktsvärvning till MFF (från Degerfors). Han var marockan och grymt lång.