Ytterligare ett inlägg i den gamla fotboll-och-politik-debatten kommer här. Hur många allsvenska spelare kommer vi att se i demonstrationstågen på Första maj? Jag kommer inte att gå där själv, så jag har i och för sig inga synpunkter på just det; jag håller bara med Barney Ronay att det är tråkigt när det är som nu, att fotbollsspelare och fotbollsfolk inte förväntas ha några åsikter överhuvudtaget. Och tror nog att han har rätt, att det handlar om att man i allt högre grad lever i en bubbla.
Men det där med Paul Breitners maoism lär vara en sanning med modifikation. Nån med kunskaper om tysk fotboll, antingen Svante Weyler eller Jens Christian Brandt, talade om för mig att Breitner alltid lär ha röstat på liberalerna, "ett parti som annars enbart stöds av tandläkare."
26 april 2007
Tomhet på vänsterkanten
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Är tandläkare den mest bespottade yrkeskåren? Och vad har de i så fall gjort för att förtjäna detta? Ett underbart, nedsättande uttryck, som jag lärde mig för många herrans år sedan är "tandläkarjazz". Som alltså är en sorts "jazzmusak", sannolikt sprungen ur tanken på om det mot förmodan skulle spelas jazz i högtalarna i tandläkarens väntrum - då skulle det låta precis så.
Nja, i Malmö finns ju tandläkaren och gladjazzfarbrorn med det underbara namnet Bob Stalin (efternamnet med betoning på andra stavelsen...). På tal om vänsterpolitik.
Alltså, det här med politik och fotboll. Minns jag fel, eller var salig Henrik Bertilsson med på Sverigedemokraternas lista i Falkenberg inför valet 2002?
Dessutom har jag fått känslan av att Henrik Rydström varit uttalat vänster, men där kan jag minnas fel.
Mikael Appelgren var Nydemokrat, men han var ju inte riktigt fotbollsspelare. Men pingpong har alltid varit politiskt sprängstoff.
Och Jesper, det förefaller som om åtminstone Mathias Svensson håller med om att Taco gnäller förjävla mycket.
http://fotbollskanalen.se/fotbollskanalen/allsvenskan/545082.html
Hn var alltså Nydemokrat?! Jag såg honom spela en gång, har aldrig hört någon vräka ur sig så mycket otidigheter, neger, zigenare så fort det gick emot. Trodde bara att han var ful i mun. Ravelli, Arneng och Svennis har väl sagt att de är moderater. Lasse Johansson är sosse, Lars Larsens fru är centerpartist, men det gör kanske inte honom nödvändigtvis politisk. Joseph Elanga gillade absolut inte skatter, vet jag att han har sagt. Håkan Mild är paleokonservativ.
Jag trodde yrkesliberaler var den mest bespottade yrkeskåren, apropå Jogenius bolltapp i mittcirkeln och manager Leijonborg framtvingade avgång...
Jag pratade på telefon idag med en man som var involverad i Inters kontakter med zapatisterna i Mexiko, men han var tvungen att sluta innan jag han fråga honom om det tyvärr. Det var i alla fall ett projekt som jag inte vet vilken verklig betydelse det hade egentligen, men som den här Ronay säger är det roligare när de försöker än när de inte gör det.
Är det inte annars ofta nuförtiden spelare som kommer från storstadsområden med sociala problem, "invandrare", som kommer närmast att vara politiska på nåt vis? Till exempel Thuram och i nån mån Henry. De vita arbetarklassmännen smälter väl lättare in i den där bubblan de lever i. I Studio ett nyss var de på Rosengård och diskuterade problemen där, bland annat med ett par fotbollsspelare. Mycket prat om Zlatan och fotboll. Det är såklart inte politiskt egentligen utan handlar hela tiden om hur individer kan klara sig i en miljö som Rosengård, inte hur själva miljön kan förändras.
Men de unga rosengårdarna pratade hela tiden om Zlatan. Som icke-rosengårdsbo kan man kanske vara trött på symboliserandet av Zlatan, men för dem verkar han verkligen betyda nåt, fortfarande. Jag vet såklart inte hur representativa de var, jag är aldrig i Rosengård.
Malena: Jag är där ibland, då och då. Och det har förvånat mig, mer än en gång, hur oförfalskat stor Zlatan är. Han är fantastiskt mycket profet i sin egen förort. Han står för hoppet. För hur det än är, och det får du inte alla att erkänna, så drömmer de om att en gång lämna Rosengård.
Ja, idrottstjärnor funkar väl ofta så, konservativt, eftersom de symboliserar möjligheten att ta sig till nåt bättre - vilket såklart i och för sig är fint - men säger inget om hur, i Zlatans fall Rosengård, skulle kunna bli ett bättre ställe.
Off topic:
vill bara anmäla att jag tycker att det här är fullkomligt snömos.
http://www.aftonbladet.se/vss/sport/story/0,2789,1056199,00.html
Det var ju inte precis så att vi var fantastiskt mycket mer internationellt konkurrenskraftiga då jurgårn vann något år i rad. Sån jävla bullshit.
Möjligen finns här en teoretisk poäng - men empiriskt är den ju hatthylla.
Nej, men Djurgårdens korta storhetsperiod var så mycket kortare än MFF:s och Göteborgs, då de också kunde hävda sig i Europa. På så sätt har Rehn rätt. Men han börjar i fel ände. I nya Offside finns ett antal punkter som svensk fotboll måste leva upp till för att bli bättre internationellt. Möjligen skulle de också få konsekvensen att Allsvenskan differentierades, men det skulle man få se då. TFF skulle definitivt kunna slå MFF även om MFF vann Champions League...
Mats och Malena: Man kan egentligen inte förvänta sig att en idrottsman politiskt sätt ska fungera på en djupare nivå än just symboliskt. Och skulle han ha gjort det skulle ingen vara intresserad. Det finns ju fotbollsspelare som verkligen gee sig in i kommunalpolitiken. Vem frågar Lasse Johansson om hans åsikter i Kalmars trafikfrågor?
Skicka en kommentar