Dags, alltså, för ytterligare en session med Allsvenskans två främsta terapipatienter (den tredje, olycksbrodern från IFK Göteborg, tycks numera bedriva egenvård helt i syfte att acceptera sin nuvarande ödmjuka livssituation). Man får nog säga att AIK tycks ha gjort betydligt större framsteg vad gäller rehabiliteringen. Och anledningen är förmodligen enkel - det ska så mycket till för att patienten från Malmö ska känna sig återställd. Ett halvsopigt SM-guld à la 2004 räcker absolut inte, det retade bara aptiten efter kvartsfinaler i europacupen och eror av dominans inom svensk fotboll. Jag tror inte AIK skulle reagera likadant.
28 april 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Skicka en kommentar