Jag har visserligen aldrig gillat honom, men det här är bara för mycket. Killen fick en Everton-tröja när han föddes, gick på sin första match vid 6 månaders ålder, han började spela för klubben när han var nio år gammal! Okej för att moderna fotbollsspelare är legosoldater, men man kan välja hur mycket av sin själ man säljer. Det spelar ingen roll hur mycket pengar han har numera att lägga på medelålders prostitutuerade med smiskspecialiteter, Wayne Rooney har reat ut sin.
ps. För dem som inte ser på bilden kysser han alltså Manchester Uniteds klubbmärke efter sitt 3-2.
28 april 2007
Vänta lite medan jag kräks färdigt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
15 kommentarer:
Ja, herregud. Henke hade åtminstone anständigheten att inte jubla när han kom tillbaka till Celtic och gjorde mål för Barcelona.
kanse de reta honnom eller nått?
Men är det inte Henke som är mer av en legosoldat. För Rooney verkar det ju betyda nåt att han spelar för United och inte för Everton. Det gör i och för sig inte saken mer sympatisk, snarare tvärt om.
Amen, Isobel. Som Everton-fan vänder det sig i magen. Skönt att även icke-toffees reagerar. Som MFF-fan är 4-0 dock hyfsat plåster på såren.
Jag har alltid tyckt illa om spelaren Wayne Rooney utan någon specifik anledning förutom att han ibland spelat vårdslöst. Nu har jag en riktigt bra anledning att göra det tyvärr. Vidrigt beteende av Rooney.
/Christian
Dennis Law sparkade ner sitt gamla United till andradivisionen en gång i världen. Han såg mest förvirrad ut.
Och apropå hat - hade det varit mitt lag hade jag hatat Rooney.
Fast Henke lämnade Celtic som hjälte, Rooney har fått utstå en personförföljelse utan dess like av Everton fansen. Tror inte det hade så mycket med manifestation av klubbkänsla att göra, utan snarare "in your face" till Everton fansen och det kan de sannerligen ha. I Englands vedervärdigaste stad Liverpool (ett överdimensionerat Hässleholm om si så vill), är Everton dess vedervärdigaste lag. Så här har ni en som gör tummen upp åt Rooney.
sanjay: kan ju ha något att göra med att han lämnade everton och liverpool för manchester united, städerna gillar inte varandra och det borde ju inte vara omöjligt att rooney åtskilliga gånger skrattat med sina kompisar åt manchester-cunts. det känns ju bara fel!?!
Det kan rimligtvis aldrig kännas fel att någon lämnar Liverpool.
Vet inte varför, men jag får bara ett namn i huvudet - Leif Strandh.
Jag har en god vän som fortfarande blir svart i ögonen när han tänker på Leffes svek... Trots att Leffe kröp tillbaka till Bajen, med svansen mellan benen.
Innan Leffe svek var han lovande. När han kom tillbaka var han killen som inte platsade i DIF...
Ja men hur ska en sådan lista formuleras egentligen? Vilka ska stå med?
Sol Campbell?
Jesper Jansson?
Teddy Lucic?
Christian Järdler?
Andreas Andersson?
För snackar vi klubbkänsla hade väl Andreas Andersson spelat i Hova hela karriären, som någon klok person en gång sa. Men jag är supporter jag också och jag vet vilka jag inte tål. Men gränsdragningen kan man verkligen diskutera.
Det var kyssen på bilden som motiverade Rooneys plats helt klart.
Peter Ijeh
Sanjay: du vet väl att Peter Ijeh fick 30 silverpenningar av ett par bibelkunniga MFF-fans...
Rimligen har detta att göra med hur man lämnar klubben (åtminstone för förnuftiga supportrar). Ingen lär väl bua ut Hasse Mattisson när HBK kommer till Malmö stadion. Och Hasse lär inte kyssa HBK-emblemet heller om han avgör matchen. Men han tillåter sig nog att se lite glad ut.
Jesper: du har helt rätt. Uppvaktningen Mattisson fick på Örjans Vall av MFF Support var mycket fin och jag garanterar att ingen på arenan den dagen tvivlade på att Mattisson var poppis i alla läger.
Han som sitter i det kallaste kylskåpet numera verkar vara Järdler. Det låter så på Olympia i alla fall.
Skicka en kommentar