I förbifarten och på tal om ingenting vill jag bara slå fast att jag är jävligt förtjust i Sebastian Eguren. Jag brukar ogilla spelare som gnäller på domaren, men så finns det de som gnäller av fighting spirit snarare än av bakslughet och Eguren känns som han tillhör dem. Moralisk seger!
25 april 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
Också i förbifarten och apropå ingenting...
Men vad har hänt med Paulinho? Och vad krävs för att han ska bli utbytt eller bänkad? Karln har ju varit kylskåpskall i fyra matcher (inkluderat genrepet mot Vålerenga, förutom de tre allsvenska matcherna), trots ett skitmål mot TFF. Och då syftar jag inte på kall i bemärkelsen cool, utan kall i bemärkelsen motsatsen till het.
Moralisk förlust!
Moralisk seger för vad då? Och hur många poäng får man för moralisk seger? Och var tickar de in? Det är så många frågor...
Vadå moralisk seger? Fotboll är ett spel som går ut på att göra fler mål än motståndarna.
Jag tycker inget särskilt om Eguren och ogillar förstås båda gårdagskvällens derby-lag, men att ge sig in på utdelande av stilpoäng i fotboll är att bege sig ut på det berömda sluttande planet. Snart kommer du väl vilja ge extrapoäng för snygga dribblingar också. Det här är inte likt dig Jesper. Får du sova ordentligt?
äh, va fan, måste folk märka ord hela tiden? Jag menade liksom inte MORALISK SEGER för HAMMARBY just IGÅR, liksom, utan jag tyckte bara att det skulle vara ett UTROP där på slutet typ "finemang" eller "för jävelen" eller "hårda pix i Mexico" eller "tjing tjong Kinaman" och så blev det "moralisk seger" istället. Fattar ni?
Själv brukar jag hävda att Hammarby alltid är moraliska mästare efter en säsong, även de år vi inte spelat i Allsvenskan.
Bögiga argument, trehornorstraffare. Bögiga. Alltså inte "bögiga", Jesper fattar, new speak.
Hahaha!
Fan vad kittsliga vissa blev helt plötsligt.
Jag fattar vad du menar Jesper.
Folk som bara kan bedömmer fotboll utifrån ett slutresultat ger jag inte ett ruttet öre för.
Slutresultatet är målet, men resan dit är det vackra.
/Flugan på väggen
isobel: Förresten undrar jag om du kommer att tycka att det där med att sova ordentligt är lika roligt om cirka tre månader... Men då ska jag som erfaren förälder behandla dina koleriska utfall med stor tolerans.
Egentligen är det bara gaisare och bajare som rättfärdigar någon slags estetik istället för resultat. Det hela är mycket charmigt och jag gillar att de gör så. Det är bara det att det är så lätt att få tonvis med spydiga kommentarer på tungan.
Lag med lite tuggmotstånd som Brage, Landskrona, GIF Sundsvall och Örebro är något annat. Där är det mer ändamålen helgar medlen och det känns mer begripligt att diskutera fotboll med de som vet att deras lag aldrig någonsin varit bäst på någonting.
Men oavsett om man älskar ett roligt, charmigt och relativt framgångslöst lag eller ett duggregnigt, bökigt, tufft och gråtrist dito vill man väl ändå ha seriesegrar? Jag började i div 2 södra och jag försäkrar att jag blev rätt glad över avancemang och seriesegrar senare.
Eguren?
Nä. Om honom tycker vi inte. Gnällhöna.
Studiomannen: visst kan man, som hammarbyare, likt undertecknad, vara intresserad av estetisk fotboll. Men att det skulle vara överordnat resultatet flög, absolut senast, ur mig första gången jag upplevde en serie-nedflyttning.
Sen kan det rätt ofta vara så att det estetiska sammanfaller med strävan att uppnå resultat. Men det är i så fall en lycklig slump.
Glöm aldrig bort att en spelartyp som Magnus Lefvert varit kult i Hammarby. Och det enda den mannen har gemensamt med "Nacka" Skoglund är möjligen dialekten.
Neander: hahaha. Förstått.
Fast jag gillade Super-Bo! :-)
studiomannen: Du kunde gott ha nämnt Trelleborgs FF också, bland de där pragmatiska lagen.
Jesper: jag vågade inte. Tänkte att du skulle ta illa upp...
studiomannen: ta illa upp?!? Det är ju det varje TFF-are är stolt över!
Skicka en kommentar