27 januari 2007

Fotbollsintresse på lägsta nivå

Jag brukar hävda att jag inte är intresserad av internationell toppfotboll. Och det stämmer ju att det var många år sedan jag såg en hel match i Champions League. Men helt och hållet sant är det ändå inte - resultaten i de stora ligorna och det europeiska cupspelet följer jag. Intresset är dock inte inriktat på vilka som vinner, tvärtom. Det handlar om ett antal lag jag vill ska förlora.
Som barn hade jag i stort sett ett favoritlag i varje liga, oftast grundat på att namnet gett mig någon slags association. Exempel: under min första charterresa (Bulgarien 1973 som tolvåring) bodde jag på Hotel Excelsior. Mitt favoritlag i holländska ligan blev således Excelsior, en klubb som var uppe just den säsongen och sedan endast sporadiskt synts till.
Numera har jag i stället ett antal klubbar vars resultat jag tittar efter i hopp om att de förlorat. När jag listar dem är det bara att inse att jag är en rätt förutsägbar typ, den som tittar på de första namnen kan troligen bocka av fler av mina hatobjekt.

Hursomhelst; det här är klubbarna som ska förlora:
# Lazio (klubbar med uttalat fascistiska anhängare kvalar oftast in)
# Real Madrid (jo, jag låter mig köpas av den gamla trötta historien om francismens och centralmaktens lag)
# Glasgow Rangers (frimurare och religiösa fanatiker samt hatobjekt för dem som i mitt fall känns lättare att identifiera sig med)
# Chelsea (Kan inte med idén den moderna fotbollen där miljardärer helt utan lokalförankring roar sig med klubbfotboll och köper lite framgång. Men Chelseahatet grundar sig ursprungligen på ett minne från 1980 då National Front stod och sålde sina publikationer utanför arenan. Något motsägelsefullt dock att bygga antipatierna på detta, eftersom jag kommit att vurma för Millwall vars fans under 80-talet även de kunde ses med National Fronts ungdomstidning The Bulldog i bakfickan. Med de här preferenserna borde jag valt Fulham där jag såg fans som i stället vecklade upp anarkisttidningen Class War i halvtid)
# Paris St Germain (rasistpublik)
# Bayern München (klubbar som är alltför framgångsrika kvalar in på listan)
# Monaco (läskig rikemansbubbla, och en klubb som dessutom bygger sin framgång på att man betalar mycket lägre skatter än de andra klubbarna i samma liga)
# Partizan Belgrad (de där obehagliga klungorna av supportrar som bara väntade på en lämplig startsignal för att misshandla nedresta Hammarbysupportrar när vi möttes i kval till Champions League)
# FCK (deras ekonomiska överlägsenhet i sin egen liga tilltalar mig inte, dessutom har jag svårt att förstå hur en nybildad konstruktion plötsligt kan ha en massa anhängare)
# Milan (Berlusconi med mera)
# Juventus (Korruption och alltför mycket framgång i förening. Det är något falskt över denna klubb, jag har också svårt att acceptera idén att klubben har så oerhört många anhängare när många av matcherna har färre åskådare än vad AIK har)
# Red Bull Salzburg (banar väg för en utveckling som jag är livrädd för. Sponsornamn, nytt klubbmärke, nya klubbfärger - vad är det då man håller på?)

Skadeglädje är en klar drivkraft inom fotbollen, åtminstone på supporternivå.

17 kommentarer:

The Bad Boy from Beddinge sa...

Jag skäms att säga att jag delar delar av din lilla hobby. Framför allt gläds jag med Real Madrids och Manchester Uniteds förluster. För att inte tala om Helsingborgs IF. Men annars försöker jag ha en mer positiv grundsyn i mitt supportande. Det ÄR roligare om Spurs vinner än om United torskar. Den dag det inte är det bör jag nog fundera lite.
Däremot, och det är därför jag svarar, så har jag lite invändningar rörande FCK. Det är visserligen en ny konstruktion, men många av fansen har ju rötter i B1903 och inte minst i KB (Kjøbenhavns Boldklub) som är Europas äldsta kontinentala fotbollsklubb (1876). Jag intervjuade nyligen Mads Mikkelsen, till exempel, som kom till intervjun iklädd sin KB-tröja. Och selvsagt håller han idag på FCK.

Hagström sa...

FCK är ett intressant fenomen, just med tanke på vad du berättar. Hur kom det sig att folk med livslånga supporterskap till KB eller B1903 accepterade att samlas under ett helt nytt klubbmärke? Jag kan inte tänka mig annat än att det skulle vara helt otänkbart i Stockholm, Göteborg eller Malmö.
I penningfotbollens tidevarv är det givetvis tänkbart att man går in och skapar en ny storklubb - men jag är övertygad om att djurgårdare, aikare eller hammarbyare INTE skulle ge upp sina egna klubbar. Och inte skulle väl mff-aren "bad boy" ställa sig på läktaren och hylla det nya Percy Nilsson-konceptet "Malmö United FC" med en röd skånsk grip i emblemet?

Men i Köpenhamn har det uppenbarligen gått att genomföra och jag är nyfiken på hur.

Anonym sa...

En Hammarbyare som inte gillar Lazio och Chelsea. Gäsp...
Men säkert gillar Celtic, Livorno och kanske t.o.m St Pauli (burr...).

Gäsp gäsp...

Men jag håller med om att Red Bull Salzburg är ju för bedrövliga.

Erik D. sa...

Intressanta funderingar Hagström. Och jag inser när jag läser dem hur lite jag håller på något specifikt lag, och hur mycket jag tycker om fotbollen som företeelse. Kanske är jag naiv som gläds mer åt ett positivt spel än orkar grotta ner mig i om det positiva spelet kommer från ett lag med tillsynes genuin filosofi, eller från ett så kallat köpelag. En sak är dock säker; det finns inga enkla svar.

The Bad Boy from Beddinge sa...

Hagström: Jag minns inte exakt var B1903 och KB låg vid omvandlingen. Men de var lite på dekis. Och med förlov sagt så är inte MFF där ännu. Med detta sagt: jag vet så klart inte hur jag skulle reagera. Men senast, här nere, har Bunkeflo och Limhamn gått samman. Tillsammans blir de kanske starkare. Fast, när jag tänker på det, så skulle jag inte vilja att Lilla Beddinge och Östra Torp gick samman. Fast det hjandlar mest om att varje by behöver sitt liv i form av en fotbollsklubb.

Hagström sa...

Erik: En av anledningarna till att fotbollen är så stor är att det finns många ingångar till den.
Jag respekterar absolut den som uppskattar sportens skönhet även om jag själv inte förmår engageras utifrån detta perspektiv. Sådana som jag måste hålla på ett lag, annars känns matchen meningslös. Men det är inget naivt över din hållning, troligen är du sundare än många av oss med fundamentalistiska klubböjelser.

Erik D. sa...

Hagström: skönt svar! Ett svar som dessutom ytterligare förstärker varför du och jag alltid har bra resonemang angående fotbollen. Lunch snart?

francophobe sa...

Inspirerad av listan så ger jag min, jag ogillar alla franska och danska lag, Livorno, St Pauli, Celtic, Napoli och Barcelona. Inte så mycket av anledningen ni tror, utan mest för att jag inbillar mig att Olle Svenning gillar dessa lag. Annars brukar jag förutom att jag håller på MFF, hålla en extra tumme för Spurs, Roma och USA i VM sammanhang.

honest pete sa...

Jag inbillade mig ett tag att jag verkligen höll på en massa lag i de olika europeiska ligorna, men insåg efter ett tag att jag hade en otäck läggning åt kappvänderiet. Enkelt uttryckt är det så att jag tenderar att hålla på det lag som mest uppfyller min idé om hur ett fotbollslag. Följande egenskaper brukar "mina" lag ha:

* De ligger normalt trea-fyra i ligan, dvs de har chansen att vinna varje år, men gör det sällan.

* De spelar inte särskilt publikfriande. Jag ogillar publikfriande fotboll.

* De har förhållandevis små ekonomiska muskler, men gör smarta spelarköp.

* De känns lite coola för tillfället.

Dessa egenskaper skiftar ju över tiden och så gör således även mina sympatier för dem. Det enda lag jag verkligen brinner för (och alltid har gjort) är Öster och de befinner ju sig diametral skilt från samtliga punkter på listan.

...grönvita sidan upp! sa...

Hagström: Jag önskar ibland att jag inte höll på något lag. Det skulle göra allt så mycket enklare.

Hagström sa...

Grönvita:
Jag håller med, men när jag summerar plus och minus kommer jag ändå alltid fram till att livet med Hammarby gett mig väldigt mycket. Fast jag vet ju inte hur livet utan den här besattheten hade sett ut. 1999 hade jag förmodligen mått bättre till exempel. Det var en säsong när jag reste till de flesta bortamatcherna, det var också en säsong när vi inte vann en enda bortamatch. Jag minns att jag då förbannade att mitt liv kommit att handla om Hammarby.

Men sen kom ju den sagolika upplösningen på säsongen med fyra segrar på de fem sista matcherna och skön avslutningsfest. Än en gång flödade ölen och min kompis Christian vände sig till mig med orden "det här är kärlek".

Studiomannen sa...

I Sverige är det tveklöst MFF. Varför? För det babyblåa? Nej nej nej. För detta vet alla Malmöiter och Göteborgare. I många år var IFK det särklassiga hotet mot att MFF skulle vinna massvis. Och omvänt. Det är helt enkelt för många vidriga förluster jag sett mot MFF som gör det. Och jag är helt övertygad om att även om skrivande MFF:are här på stället garderar med IFK Göteborg när ni slentrianmässigt avskyr HIF. Eller hur? Annars kan jag ju påminna om resultaten säsongen -01.

Annars är min lista klart grekisk:

1. ett vidrigt korplag, vars namn jag glömt här i Varberg bestående av grekiska invandrare med vänner. När mitt lag mötte dem (1985) fick en av mina kamrater hälsenan avsparkad och en annan blev skallad. Men vi vann.

2. Panathinaikos. Alltid. Jag vill inte prata mer om saken.

Studiomannen sa...

För övrigt är det mycket lätt att hata mig och mina MFF-vänner när vi sitter och ler elakt och överlägset när andra lags supportrar försöker förklara sin storhet. Då är vi så dryga att vi tigger om stryk.

Man med vissa ortopediska kunskaper sa...

Bäste studioman!

Hälsener brukar rupturera helt spontant, vanligtvis hos lite äldre män, som skitit i att stretcha. Det är väldigt sällan som en hälseneruptur beror på våld från motståndarlagets sida, även om den drabbade ofta får sig det.

Hagström sa...

Honest Pete:
Vore intressant att försöka bocka av dina favoriter. Några vilda gissningar, mest byggda på serieplaceringar:
Hearts?
AZ Alkmaar alt Twente?
Atletico Madrid?
Brann?
Hammarby?
(okej, det sista var ett försök till skämt)

David sa...

Jag kan förstå att även du har lag som du hyser ett extra förakt emot. Dock hoppas jag att du i din roll som journalist inte bygger vidare och förstärker de nidbilder som omsusar så många klubbar. Som laziale är man alltid i blickfånget, och för att göra en lång historia kort hoppas jag att du inser att IRR inte representerar alla ljusblå supportrar, att de flesta är vanliga människor.

Sedan undrar jag, i ditt korståg mot rasistiska klubbar, varför du inte nämner Atletico Madrid – klubben från vars läktare det buades mot mörkhyade spelare flertalet hemmamatcher i rad under den föregående säsongen, och på så vis var en av aspiranterna till att ge mest uttryck för rasistiska åsikter i fotbollseuropa.

Studiomannen sa...

Bah!

Fråga Guy Lafleur, känd hockeyspelare. Ett gott rapp över senan och pang.

En välriktad spark även på folk som helt saknar ortopediska kunskaper kan innebära pang.

Jag hatar i alla fall! :-D