12 januari 2007

...but you can never leave

Ett annat svårt hot mot arbetsmoralen en fredageftermiddag är sådant som detta. Vet inte vad som är det mest fascinerande - Strömbergs och Corneliussons kerubansikten, deras Filmen G-frisyrer, känslan av hur tråkiga segerfester i omklädningsrum alltid verkar vara (jag jämför alltid mer hur den scenen skulle se ut i en film och tycker att verkligheten verkar trist och tafatt i jämförelse) , eller Åke Stolts och Lokets ansikten där de kikar fram som småkillar bakom dem som blir intervjuade på planet hem från Hamburg.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Glenn Hysén = Nelly Furtado, Svennis = Nostradamus (blåvit silly season 2007 - kan det bli mera grå vardag än så?). Älskar det ändå. Dock.

Jesper sa...

När man ser den där kvinnan omfamna Svennis på segerbanketten får man, vis av allt man fått veta sedan dess, helt andra tankar än man skulle fått om man sett inslaget när det begav sig.

Fantastiska tjejer de har också, UEFA-cuphjältarna.

Studiomannen sa...

Jag förbannar än idag min far som förvägrade mig en resa dit. Men hans skäl var inte dåliga: jag gick i nian.

Helt fascinerande att höra Ove Kindwalls expertkommentatorsröst också under matchen. Precis som om han suttit i A-ekonomi pratade han med oförändrat tonläge om det enastående som skedde. Trots att han var så djupt engagerad i föreningen.

Anonym sa...

Stig Fredrikssons pott-frisyr är ju bra härlig. Klippte han månne sig själv? Hjälpte Håkan Sandberg till?

Jesper sa...

jonas: det var nog tobbe och hajsen som gjorde det när Stig F sov.