När jag var 21 år och hade mitt livs första jobb på informationsavdelningen på Svenska Arbetsgivareföreningen var jag ansvarig för det som hette Näringslivets Mediainstitut. Skratta inte, vi har alla våra skelett i garderoberna. Under samma period lärde jag mig förresten också att skriva tal enligt Peggy Noonans modell och var mycket irriterad över att svenska direktörer faktiskt inte ville hålla reaganeskt känslosvallande pekoral om, tja, arbetsgivareavgifterna eller nåt.
NMI finns visst fortfarande och Erik "popvänstern" Zsiga har gått igenom och jämfört mediebevakningen av skandalmatchen på Söderstadion tidigare i höst med bevakningen av den politiska skadegörelse som skett i samband med Reclaim the Streets demonstrationer. Han visar bl a att den avbrutna matchen fick nästan lika mycket uppmärksamhet som fyra års Reclaim-manifestationer med påföljande skadegörelse och att det politiska våldet visas mycket större förståelse än fotbollsvåldet.
Jag kan inte bedöma hur pass seriös den här granskningen är, och såklart finns det en politisk poäng bakom. Men det är ändå intressant att se att rubrikerna om "fotbollsmördare" (som när fyra man sprang in på planen) inte har någon som helst motsvarighet i rop om "demokratimördare" när en politisk organisation som Osynliga partiet öppet går ut med våld och skadegörelse som politisk metod. Som ex när man försökte förhindra vanliga väljare från att komma fram till de etablerade partiernas valstugor på Medborgarplatsen i september. Enligt rapporter jag fått ställde för övrigt både Djurgårdens och Hammarbys våldsammare element upp med folk till den aktionen.
Kanske är det också här framtiden ligger för de smartare huliganerna. Skaffa lite politisk fernissa, tänk St Pauli-anarkism eller Livorno-kommunism (Lazio-fascism skulle sannolikt inte gå hem så bra på Aftonbladets kultursida), vifta med vedertaget ironiskt vänsteroppositionella symboler, korsslagna kugghjul och benskydd eller nåt, lägg in tydligt politiska texter i hatramsorna och hävda att domarkåren är en representant för det kolonial-kapitalistisk-patriarkala förtrycket. Sen får ni slåss i era grusgropar i fred och albanen med alla Z i namnet kommer tävla med Stefan Jonsson om att skriva djupast hyllningsessäer till den nya politiska väckelsen.
07 november 2006
Huliganer och världsförbättrare
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
16 kommentarer:
Under en period läste jag med intresse på Sverigescenens chat, det är (eller var då åtminstone) ett forum för de som gillar att bråka med fotboll som ursäkt. Detta var runt första maj något år, jag minns inte vilket. Alla bråkstakarna var rörande överens om att man borde gå ut på nästa Reclaim the Streets och slåss mot demonstranterna. Alltså på polisens sida. Jag tror faktiskt också att det var några från Wisemen ute och slogs mot demonstranterna i "Göteborgskravallerna". Vilket gör att jag blir förvånad över det du hävdar här, nämligen att fotbollshuliganerna skulle ha ställt sig på de vänsteroppositionellas sida under valstugeaktionen.
En konstig grej med de här våldsamma elementen inom fotboll är att de (förutom en parodiskt egocentrisk världsbild) tycker att AFA och liknande är avskum som ruckar på samhällsordningen, medan det man själva gör bara är att stötta sitt lag och inte går att koppla till samhället i stort.
Men jag antar att det bara är en fråga om att välja en sfär där man får utlopp för sina aggresioner. (Det finns en bra film om det där, I.D. heter den, kom ut -95.)
För övrigt råder jag er att ta det som Erik Zsiga skriver med en nypa grovsalt. Jag läste Popvänstern och den var fabulöst dåligt underbyggd.
Dåligt underbyggd eller inte, så var Popvänstern definitivt inte fylld av lögner. Jag delar inte särskilt mycket av Zsigas åsikter mer än att han onekligen hade poänger med sin Popvänsternbok. Om inte annat var det kul att retas med sådana som faktiskt inte tolererar kritik av något slag. Självutnämnda världsförbättrare av det slaget SKA man jävlas med. Så enkelt är det. Och detta är sagt av en man som på plats såg misären i Göteborg. Jag hade först jobbat ute på Gunnebo slott när Bush mötte Persson och inte sett en enda demonstrant. Det kom senare inne i Gbg. Och den förstörelsen av bara Avenyn var oändligt mycket större än t ex huliganernas härjningar under EM -92.
Att det fortfarande finns folk som tror att ungjävlarna med masker på sig är någon slags folkhjältar tyder ju på att det faktiskt behövs en debatt om saken som inte är fullt lika ensidig som den varit de senaste fem åren.
Intressant jämförelse.
Per har nog en poäng. Det är svårt att vara generell vad gäller huliganerna, men jag tror inte att de står på samma värdegrund som trasproletariatet. McDonalds är nog snarare ett ställe att äta mat på än att slå sönder i antiimperialismens namn om ni hajar.
Har rapporteringen verkligen varit ensidig de senaste åren? Jag vet inte, men visst har man läst många argument för att domarna mot demonstranter i Göteborg var extremt hårda när man tittar på straffskalorna. Och kanske inte lika många argument för att det var rätt och riktigt.
Jag vill dock hävda att rapporteringen under och strax efter Göteborgskravallerna var extremt ensidig, och den sidan medierna ställde sig på var nästan undantagslöst polisernas. De framstod då som hjältar, fick blommor, och hade bekämpat ondskan. Och om vi nu ska tillbaks till fotbollsjämförelserna så blev de vanliga, fredliga, demonstranterna (det absoluta flertalet) stämplade som bråkstakar. När fotbollshuliganerna är ute och röjer är det ingen som stämplar den vanliga, fredliga, fotbollspubliken. Tvärtom brukar de anses vara offer.
Det är mycket möjligt att Hammarbykravallerna har fått mer uppmärksamhet än t.ex osynliga partiets diverse upptåg, men det är ju faktiskt inte förvånande, om än beklagligt. Allt som är fotbollsrelaterat får absurt mycket uppmärksamhet i media, är det dessutom våld med i bilden så är det ju oemotståndligt. Erik Zsiga skulle lika gärna ha kunnat förfasa sig över att Linda Rosings parti fick mer uppmärksamhet än Sjukvårdspartiet.
Bara för att man bildar ett parti så förtjänar man inte uppmärksamhet, sjukvårdspartiet är ett fantastiskt bra exempel på ett sådant parti. Ett parti för de som vill ha bra sjukvård, halleda.
Media finns ju redan på plats när det brakar loss. Och i stället för näringslivsmedieforskare som Erik Zsiga som kan analysera boxet ur ett sociologiskt höger/vänsterperspektiv får vi nöja oss med Arne "Regelrätta knivslagsmål" Hegerfors och Glenn "Bura in de allihopa" Hysen.
Om SVT börjar direktsända "gatufester" kanske staplarna i Eriks diagram blir mer jämlika.
Stackars tre hörnor straff. Vare sig skribenter eller läsare verkar ha insyn i fotbollshuliganism. Jag tänker inte ge den till er heller - ni skulle berätta för alldeles för många. Och det vill inte jag eller någon annan grabb - aktiv eller pensionerad.
Självklart vet jag ingenting om huliganer. Jag tycker förvisso att en del av dem är rätt heta, men det torde jag ju, utifrån exempelvis Kinky Afros genomgång i vänsterspalten, ha rätt lite för. Jag hoppas förstås fortfarande att han har fel.
Zsiaga är ju ett stort skämt. Visst var de han som på fullaste allvar klumpade samman Linda Skugge med allehanda kommunist-, anarkist- och sossedravel? Hahaha. Största skämtet med tokful frisyr sen en kille med musche käkade lite för starka tabletter i en källare i Berlin på 40-talet. Eller något.
Dessutom fattar jag inte riktigt jämförelsen mellan Brajens planinvasion och Reclaim the Streets-maffian. Hur motiverar han den? Varför inte, oh galna jag, jämföra med något jämförbart (mediabevakingen av AIK-fansens staketskakande förrförra säsongen eller av Terror-Tommys finfina karatespark när det begav sig).
Jorre: poängen är väl att förhållandevis få våldsverkare (Bajenmatchen) fick spaltmil av avsky i tidningarna medan åtskilligt fler maskerade idioter under demonstrationsflagg skövlade oändligt mycket mera och fick betydligt mindre avsky i tidningarna.
jag har full förståelse för jämförelsen. Men tro inte därmed att någon av grupperingarna är att föredra. Jag vill inte ha någon av dem.
Jaja, våldsverkare är dumma. Sylvass poäng. Media uppmärksammar inte Reclaim the Streets tillräckligt för media är vänster (gääääsp, har vi inte hört den till leda nu? Är inte den dörren så fruktansvärt vidöppen att till och med luften är så insparkad att den inte längre går att sparka på?).
Min fåfägna tanke var denna: om NMI nu utger sig för att vara "forskning" i någon vidare mening (vilket jag icke vet om de gör, eller om de bara försöker förklä sig som forskare för att få någon sorts legitimitet) så bör man försöka få lite jämförbarhet i materialet. Men vad vet jag. Det är väl bara spriten som pratar som vanligt.
Jag skriver trubbigt så att du skulle förstå min poäng. Att du inte förstod Zsiga har redan framgått. Eftersom jag inte läst undersökningen ifråga kan det hända att jag inte förstått jag heller.
Sedan skiter jag väl i öppna dörrar. Jag har inte ens snackat vänster-högerskala. Det är du som har gjort det. Förmodligen läser du in lite för mycket i vad jag skrev. Jag är en sketen bloggare med åsikter.
Om NMI kallar sig forskare skadar det ju inte med någon slags akademisk utgångspunkt (källkritik och research kan ju vara en bra början, dvs jag håller med dig) förstås, men håll med om att jämförelsen, hur korkad den än må vara i dina ögon, är intressant.
Tack för mig här och nu. Fegar aldrig vidare debatt, men den intresserar mig inte tillräckligt för att diskutera vidare. Lämnar stafettpinnen vidare.
Som Isobel skriver, vi har alla våra lik i garderoben. När jag själv var 21 gick jag i illegala demonstrationer mot exempelvis Henry Kissingers besök i Malmö. Minns att de möttes av en stor gäspning från polisens sida och att detta vållade frustration hos oss demonstranter, som gärna ville bli utsatta för äkta brutalt förtryck i st f den repressiva tolerans vi ansåg plågade oss annars.
Jag tycker många av de som skrivit har poänger. Det har inte framhävts tillräckligt mycket att alla legalt utlysta demonstrationer under Göteborgshelgen gick lugnt och fredligt till. Somliga har intresse av att utmåla alla demonstranter som ett stenkastande pack och andra har intresse av att framställa den svenska polisen som en fascistisk pöbel som gärna pryglar upp fredliga demonstranter. Båda har fel. Och vad gäller de som vill kasta gatstenar och bråka med polisen är det väl en elementär strategi att se sig själva som någon som "vågar göra motstånd" mot en repression som drabbar alla, i stället för någon som provocerar fram den brutalitet de sedan klagar över.
Tyckte det fanns vissa sådana tendenser efter derbykravallerna, hammarbyfans som lyckades få det till att det egentligen var säkerhetsvakternas fel, för att de gjort sitt jobb i det förflutna och konfiskerat bengaler. Men jag tror inte att sådana röster är representativa för bajensupportrar, lika lite som jag tror att de maskerade snorungar jag tycker lika illa om som studiomannen är representativa för den svenska vänstern. Personligen tycker jag f ö lika illa om pophöger som popvänster. Jag, Kapten Stofil, har talat!
ok studiokillen, jag lägger mig också. hade egentligen ingen annan poäng mer än att ämnet inte intresserar mig... och det är ju en rätt omustig poäng att göra förstås.
Anonymous/Jorre = skönt att vara överens! :-D
Jesper: kunde inte sagt det bättre själv. Den svenska vänstern skulle må mycket bättre utan dem, eftersom risken alltid finns att andra dras med.
Men vad snackar jag om nu då? Jag skulle ju sluta diskutera detta.
Och nu tog jag slut.
Det är illavarslande att diskussionen även här landar i att mäta kuk. Hur mycket fördömer du? SÅHÄÄÄR MYCKET!
Det är unga människor vi pratar om både i firmorna och Reclaim the Streets. Visst det sitter några sunkiga Tompa Eken-figurer i alla rörelser, det är så de går från trender till subkulturer, men överlag är det barn ni sitter och spottar på. Vad ska det hjälpa?
Sen måste det ändå vara skillnad att slåss för AIK och att slåss för en rättvis värld. Det senare är säkert fåfängt och blåögd, men det måste värderas annorlunda än att slåss för ett fotbollslag, även om världen säkert redan verkar jävligt fixad från Expressen-redaktionens fönster.
bolivar: jag spottar INTE. jag har den största respekt för folk som vill slåss för en rättvis värld. jag har också stor respekt för civil olydnad, men jag tycker att man måste vara beredd att ta sitt straff om man av principiella skäl vill bryta mot lagen.
Skicka en kommentar