I vårt förra avsnitt av serien där svenska fotbollskändisar tolkar folkkära dikter, koncentrerade vi oss på enkla känslor uttryckta på ett enkelt sätt. Dock kan enkla känslor också bearbetas genom att man krånglar till dem. Detta kallas "modernism". På särskild begäran presenterar vi här
ABSENTIA STAMINAE
(Helsingborg, 12 september 2006)
Om hösten
Om hösten när slutsignalen nalkas
Om hösten när alla matcher vetter
mot meningslösa streckstrider
där overkliga hörnflaggor slokar
och suddiga sidlinjer är på väg
till intet, och en långboll är på väg
en haltande djupledslöpning är på väg
till intet, som är en missad rensning
den snedaste och mest desperata. Och helsingborgarna, de dumma djävlarna
långbenta, rusiga i elljusets sken om kvällen
och elljuset självt som susar tynande
om ljusets intiga ort, tankens Oxie
I långa böljor
Tyst frasande skum
Av serier dividerade med serier
Ur intet genom intet till intet
Guld nerflyttning mittenplacering Christian Järdler är en hora
(som ljudet av helsingborgsklacken på Olympia)
Och Daniel slår i tysta natten sitt sidledspass
och Hallfredson springer
Meningslöst.
Overkligt. Meningslöst.
Om hösten.
(...)
Du försöker ta markering
Du irrar dig, förirrar dig
Ha inte så bråttom
Dröj ett tag
Vänta
Om hösten när
Om hösten när alla matcher
Då händer det att i den sista sneda strålen
efter ett dagsregn
med långa pauser tvekande
som ertappad
en överbliven helsingborgsanfallare löper mot dig
för ingenting, för benens skull. Du ser
hans tröja stå mot läktarens mörka fond
där han löper förbi dig. Och tröjan simmar
som andra tröjor men också liksom överbliven
hors saison
och till sitt väsen längesedan annorstädes
(på väg in i straffområdet redan, faktiskt)
och i sig själv (som målskottet som passerar Sandqvist) redan någonting annat än
Evig ro.
Meningslöst. Overkligt.
Meningslöst. Jag
sjunger står här
om Luton Shelton, om mål till Helsingborg
Jag önskar mig ingenting mer
Jag önskar mig långt långt bort
Jag är långt bort (bland kvällens ekon)
Jag är här.
Var ska vi sova inatt?
O långt långt borta
i det som är Luton Shelton
finns Jonas Sandqvist!
O djupt nere i mig
i det som är Jonas Sandqvist
finns någonting Luton Shelton
någonting Sheltonsandqvist
i det som är Lutonjonas
någonting varken eller
i det som är antingen eller:
varken Snuffe eller Stuart
varken Stuart eller Stuart
varken Snuffe eller Snuffe
varken varken eller eller
men någonting annat!
Det enda som finns
är Oxie!
Det enda som finns
i detta som finns
är Oxie!
Det enda som finns
i detta som finns
är det som i detta
är Oxie!
(O själens vaggsång
sången om Oxie!)
(...)
Meningslöst.
Overkligt. Meningslöst.
Och Daniel slår i tysta natten sitt sidledspass
och Hallfredson springer.
Om hösten.
(Olof Persson, efter Gunnar Ekelöf. Dikten är av utrymmesskäl något förkortad.)
19 oktober 2006
Svensk dikt III
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ekelöf goes to Oxie. I like it. Jag kommer antagligen hinna infinna mig på Malmö Stadion lagom till avspark på Söndag, tåget går 8.20 - skaförsöka fixa hela dikten på en banderoll som kan täcka norra, västra, östra, södra, Bullen, Caroli, Olgas, Brofästet, kalkbrottet, triangeln, big bowl, Statoil Midhem, Ibis vid stadion samt margareta paviljongen i Pildammarna.
Starkt jobbat
Tack, sb, å mina, Olofs och Gunnars vägnar.
Jag tror det kommer att göra sig bra på tv.
Skicka en kommentar