10 november 2009

Superettan, Collectors Edition

Ut går Åtvidaberg, Mjällby, Vasalund, Sirius och Qviding (=21 allsvenaka säsonger)

In kommer Hammarby, Örgryte, Degerfors, Brage och Öster (=181 allsvenska säsonger)

Redan finns Norrköping (70), Landskrona (31) GIF Sundsvall (13) och Jönköping (10) i Superettan nästa år. Jag vet inte om detta är den mest merittyngda andradivisionen i Sverige någonsin, men det skulle inte förvåna mig.

Då är det väl bara att försöka fundera ut vilka av Falkenberg, Ängelholm, Syrianska och Trollhättan som kommer att vara i Allsvenskan 2011.

18 kommentarer:

Anonym sa...

Nästa års Superettan innehåller fyra forna mästarlag med sammanlagt 31 guld (med tanke på tidigare diskussioner om vad som ska räknas kan det vara idé att påpeka att detta gäller från tidernas begynnelse).

Superettan 2005 hade fem gamla mästarlag som hade totalt 34 SM-tecken. Dessutom hade 12 av de 16 lagen allsvenska meriter.

I dåvarande division 2 (som då bestod av två serier med totalt 28 lag) huserade sju lag med sammanlagt 35 guld på meritlistan. Notera att endast 86 svenska mästerskap hade avgjorts vid den tidpunkten, varför andelen guld som fanns bland lagen i tvåan var avsevärt högre.

Summa summarum, nästa års Superettan är inte den mest merittyngda genom tiderna.

Tim

Mårten sa...

Nästa års superetta har väl fler allsvenska säsonger och fler lag i topp 20 i maratontabellen.

Men 2000 var väl vassare när det gäller SM-guld (iaf sen Allsvenskan startade) med MFF, DIF, Öster och ÅFF. Och endast tre av de lagen som spelade i SE 2000 har i dagsläget aldrig spelat i AS. (Cafe Opera, Sylvia, Gunnilse).

Fast man vet ju inte hur många av dagens SE-lag som 2018 kommer att ha spelat minst en säsong i AS...

Jesper sa...

Tim: Roma locuta est, causa finita est.

Hagström sa...

Tim: Jag fattade inte - vilket år var det alla dessa guldlag i "dåvarande div 2"? Det kan väl inte ha varit 2005 då det var så många guldlag i superettan.

Anonym sa...

Förlåt. 1980.

Tim

Anonym sa...

En komplettering:

AIK, Eskilstuna och Gefle/Brynäs (som hade ett samarbete i den här vevan) spelade i norrtvåan medan Örgryte, Gais, Helsingborg och Sleipner höll till i den södra serien.

Tim

Anonym sa...

Nu är det ju inte bara serieguld som avgör meriter. Exempelvis Degerfors saknar guld; men har medaljer i övriga valörer. Och cupguld. //J

Jesper sa...

Den eviga frågan om vilka meriter som ska räknas. IFK Eskilstuna och Brynäs har förvisso två officiella SM-guld på meritlistan, men det känns inte helt självklart att se dem som mer meriterade än Degerfors och Brage. Vad gäller Brynäs SM-tecken tillhör det iaf de "akademiska" som delades ut efter Allsvenskan börjat, i en turnering där de bästa lagen inte deltog. Hur det är med Eskilstunas guld (1921) minns jag inte lika klart, men jag har för mig att det var nån form av bojkott de åren också. Notera, alla felfinnare, att detta är en annan diskussion än den om slutspelsåren 82-90. Då deltog nämligen alla de bästa lagen i turneringen som gav SM-tecken, något som i Sveriges fall bara började ske regelbundet ske 1931, då de allsvenska segrarna även förklarades som svenska mästare.

Anonym sa...

Vare sig vi räknar spetsmeriter (guld) eller breddmeriter (allsvenska säsonger) var Superettan 2005 mer merittyngd än 2010 års version.

2005 hade 12 av de 16 lagen allsvensk erfarenhet från totalt 337 säsonger. Detta ska jämföras med 305 säsonger fördelade på 9 lag kommande år.

Tim

Jesper sa...

Hmm, låt mig se... 2004 försvann Häcken, Gefle, Assyriska, Enköping, Brage och Friska Viljor och ersattes av AIK, Trelleborg, Örebro, Ljungskile, Mjällby och Degerfors. Jag hade tänkt hävda att den procentuella ökningen av meriter åtminstone var större 2009/10 än 2004/05. Men inte ens det vågar jag mig på längre. Och ärligt talat pallar jag inte räkna efter.

Eftersom vi ändå har dig på tråden, Tim, kan du väl säga något om Allsvenska säsonger också. Finns det nån som har märkt ut sig genom att ha anmärkningsvärt många "nya" lag? Finns det nån period som utmärker sig för extra stor omsättning?Jag vet att 1968 var exceptionellt för att fullkomliga nykomlingarna Öster vann och att Åtvidaberg, med bara en eller två tidigare säsonger bakom sig, kom högt upp de också. I samma veva ramlade anrika lag som Helsingborgs IF och IFK Göteborg ur serien, så det verkar ha varit omvälvningens år i svensk fotboll öht. Men i övrigt, kan man kvantifiera detta på något sätt? (Och här räknar vi naturligtvis bort de tidigare varianterna, när alla lag var nykomlingar)

Anonym sa...

Utan att ha tänkt igenom det så noga är en möjlig beräkningsmodell följande:

Addera antalet allsvenska säsonger för lagen i serien och dividera denna summa med det totala antalet allsvenska säsonger för alla lag i maratontabellen vid det aktuella tillfället. För att kompensera för olika antal lag i de olika årgångarna bör denna kvot sedan divideras med antalet lag i just den upplagan för att få en koefficient som kan jämföras från år till år.

Det finns säkert invändningar mot denna modell, se den som ett förslag.

Jag nöjer mig med att göra beräkningen för Allsvenskan 2010 och överlämnar resten till Rain Man.

De 16 lagen i nästa års allsvenska har tillsammans gjort 627 säsonger. Samtliga allsvenska lag genom tiderna har gjort 1071 säsonger.

627/1071=0.58543

0.58543/16=0.03659

Ju lägre detta tal är desto mer orutinerade är de deltagande lagen.

Tim

Jesper sa...

Tim: Nästa gång Rain Man gjort sig förtjänt av en present, vilket mycket väl kan sammanfalla med nästa gång jag själv är ordentligt bakfull, ska denna modell överlämnas till honom.

Anonym sa...

Då ser vi fram emot en ordentlig utredning efter helgens vedermödor.

Skål!

Tim

Anonym sa...

Nyfikenheten blev för stor så jag besparar Rain Man en del jobb. Tanken slog mig att sannolikheten att en stark division 2 sammanfaller med en mindre meriterad allsvenska torde vara stor. Jag gjorde därför beräkningar enligt ovanstående formel även för de tre säsonger som tidigare varit på tapeten, d.v.s. 1968, 1980 och 2005 och kom fram till följande koefficienter för respektive år:

1968: 0.05178

1980: 0.03524

2005: 0.03661

2010: 0.03659

Denna siffra är alltså ett medelvärde för hur stor andel av den allsvenska historien som kan tillskrivas lagen i en specifik allsvensk årgång. Med andra ord, de allsvenska lagen i 2010 års allsvenska representerar vardera 3.659 % av den totala allsvenska volymen (sammanlagt 58.543 %). För de enskilda lagen pendlar värdena mellan 7.563 % (AIK) och 0.187 % (Brommapojkarna).

Vi får se om Rain Man drar en annan slutsats men tills hans grundliga genomgång är avslutad framstår 1980 års upplaga av Allsvenskan som den minst meriterade. Detta år fanns för övrigt en majoritet (50.669 %) av den samlade allsvenska erfarenheten (baserat på antal säsonger) utanför Allsvenskan. Dessutom var drygt 40 % av de vid tidpunkten utdelade gulden hos klubbar som inte spelade i högsta serien.

Tim

Jesper sa...

Vi är stumma av beundran, Rain Man grön av avund. Kan man döpa grunden för denna beräkning till Nielsen-koefficient?

Hagström sa...

Instämmer med Jesper. Genial sammanställning!

Jesper sa...

Tim: Helt uppenbart är det de säsonger då AIK, Malmö FF eller IFK Göteborg är ur Allsvenskan man ska kolla på. Som sagt - Rain Man återkommer, om du inte hinner först.

Jesper sa...

Hmm, det verkar som om bakfyllan idag drabbat även Rain Man. Han har svårt att komma igång, helt enkelt. Det enda han avslöjat är att de allsvnka säsonger han tänker kika på är 38-39 (IFK Göteborg och Gais hade åkt året innan), 50-51 (detsamma), 51-52 och 62 (utan AIK), 71 och 73 (utan IFK Göteborg och Helsingborg samt med oerfarna nykomlingar), 2000 (utan Malmö FF).