28 oktober 2009

Det nya med Hamrén, det nya med Zlatan.

Det har alltid funnits en viss dialektik i valet av förbundskaptener.

Efter butiksinnehavaren Lennart Nyman kom den aktive stjärnspelaren Orvar Bergmark (sin tids motsvarighet till att ge Henke jobbet idag).

Efter den flärdfrie och lite fyrkantige Bergmark kom den pianospelande primadonnan Åby.

Efter den intuitive linslusen Åby kom den buttre teoretikern "Laban".

Efter Labans träningsoveraller och doktrinära fotbollsyn kom Olle Nordin, detta världsvana whizzkid i italienska kostymer.

Efter Nordins kontrollbehov och allmänna spattighet kom den lugne folkskolläraren Tommy Svensson.

Efter den f d landslagsspelaren och pragmatikern Svensson kom de som spelare omeriterade teoretikerna Söderberg och Lagerbäck.

Erik Hamrén kan verka som more of the same. En 52-åring med Stockviks IF som toppen av sin bana som spelare, en tränarkarriär som inleddes redan vid 24 års ålder. En framgångsrik karriär som klubbtränare, dock inte på något frapperande sätt mer framgångsrik än Tommy Svenssons eller Tommy Söderbergs. Men dock en planta som blomstrat helt och hållet utanför Svenska Fotbollförbundets drivhus. Och som fått uppleva hur kallt det kan blåsa därute (borthetsad av AIK-kretiner efter Primorje-nederlaget en gång i tiden). Det är kanske all förändring vi kan begära just nu.


På tal om nåt helt annat - det är märkligt att alla som förutspådde att Zlatan skulle floppa i Barcelona gjorde det utifrån premissen att han inte skulle passa in i deras spelsystem. Att Barcelona skulle kunna tänkas värva Zlatan för att de ville utveckla det spelsystemet verkar inte ha slagit någon. För varför skulle en klubb som Barcelona lägga ner så mycket pengar om de hade en medveten tanke med det hela?

6 kommentarer:

Anonym sa...

Har suttit och sugit på ett inlägg om Zlatan ett tag nu. Delad ledning i skytteligan. Man of the match mot Zaragoza i helgen. De (Majlard & co) som inbillade sig att han skulle bli stillastående i Barças system, borde be om offentlig ursäkt. Zlatan är mycket mer del av lagets organiska anfallstanke än vad (den förvisso målfarlige) Eto'o var. Jag längtar till den 29 november.

Jesper sa...

Jan Majlard är som Jan Guillou och Jan Myrdal, skulle de börja be offentligt om ursäkt skulle de aldrig kunna sluta.

Erik D sa...

Kan det ha någon betydelse att alla tre heter Jan?

Jesper sa...

Erik: Jag har allvarligt funderat på den frågan.

Edward i Orlando sa...

Som klarsynt svensk fotbollsanalytiker rotad i den svenska idottens egalitära myllan framstår det som solklart att La Liga i år sjunkit dramatiskt i kvalitet. Serie A Samtidigt har Serie A tagit ett stort steg upp - efter de bedrövliga åren 2004-9.
Även Eredivisie hade en djup svacka 2001-4. Dessa fakta bygger på den historiskt baserad teorin att den äkta svenskheten är grunden för all kvalitet - se ex ABBA, IKEA, H&M samt Anna Anka. Motsatsen bevisas klart ovan enligt den s.k. Lex Zlatan.
Mvh, Jan Jansson

peppe sa...

Som en kommentar till första delen i Jespers ursprungliga inlägg så undrar jag stillsamt om förbundskaptensfrågan fram till dags dato haft någon tidigare motsvarighet i allmän förvirring? Vad sysslar Lagrell med? Och vad tycker egentligen alla som tackar nej till uppdraget, handlar det bara om pengar eller är en hund begravd någonstans? Ville Erik Hamrén verkligen ha jobbet eller inte? Är landslaget dömt till en ökenvandring enligt 80-talsmodell? Må vara att vargtimman närmar sig, men jag börjar känna mig allvarligt oroad...