God eftermiddag, Falkenberg

Hur stor är söndagsångesten om den driver en att ta cykeln till Skytteholms IP där Sparbanken och Aftonbladet presenterade Superettan? Jag lämnar den frågan till läsaren, men det var där jag hamnade. Det var inte svårt att hitta plats att ställa cykeln. Det var inte svårt att hitta plats på läktaren. Publiken bestod av en taxichaufför i uniform, vasalundsjuniorer i keps och hood med gangstaslickepinne i munnen, en utvecklingsstörd kille i AIK-träningsoverall, ett par inflyttade popsnören som hejade på Falkenberg och så Bojan Djordjic som stod vid planket och höll hov för några kumpaner. Planen var av konstgräs men såg ändå ut som en äng som utnyttjas som bilparkering vid något evenemang på landet. Domaren hade en grön fluorescerande tröja och en kort sammantryckt kropp på ett par långa ben som fick honom att likna huvudfotingarna barn brukar rita i fyraårsåldern.

Och matchen? Den var en nästan parodisk kontrast mellan ett lag där spelarna hette Dimitriades, Rajab, Kransiqi och Igboananike och ett där de hette Johansson, Nilsson, Gustavsson och Ganemyr. Dimitriades och Rajab och Igboananike var små kvicka killar i rastaflätor, Nilsson, Gustavsson och Ganemyr var tunga och tunnhåriga och skäggiga och såg ut som de var med i Nordman allihopa. Dimitriadis och Rajab och Igboananike trixade och trollade och passade och piruetterade och en gång piruetterade de sig till och med så långt fram att någon kunde skjuta i ribban. Men Johansson och Nilsson och Ganemyr slet och flåsade och flängde och slog långpassningar och såg hela tiden ut att vara närmare att verkligen göra mål och till sist gjorde de det också. Sedan Dimitriades och Rajab och Igboananike försökt sig på en hel rad komplicerade frisparksvarianter som blev för invecklade för dem själva, då fick Falkenberg frispark och då gick Nilsson fram och sköt den rakt i nät. Lasse Lagerbäck hade jublat om han sett det.

Vasalundsjuniorerna pratade om Real-Barca och gick när det var fem minuter kvar och deras lag låg under 0-1.

Efter 53 minuter hörde jag för första gången en ensam röst som ropade "Heja Vasalund!"

Sen sprakade det i högtalarna och speakern sa att Sverige ledde med 4-0 mot Schvejsch i hockey-VM.

Tack, Sparbanken och Aftonbladet.