Det som skrämde mig mest inför den här säsongen var att så lite skrämde mig. Som TFF-anhängare vänjer man sig ju vid att ha de obefintliga förhoppningarna som ett slags mental nödutgång, förväntningen om att bli besviken som ett skydd. Men i år såg allt så där skrämmande bra ut att man faktiskt inte kunde blunda för förhoppningen att detta skulle kunna gå bra. Fjorårets bäste, Rasmus Bengtsson, kvar i klubben, veteranerna Prahl och Westerberg på bänken med Peter Abelsson som förlängd arm i mittförsvaret, Andreas Drugge, Joakim Sjöhage och Marcus Pode som den typen av namnkunniga nyförvärv (ja, jag vet att Drugge varit där ett par år nu, men ändå)som TFF inte har kunnat locka till sig på länge.
Och så hade jag ändå inte räknat med det allra mest oumbärliga för en stabil TFF-insats, nämligen målvakten. Sedan Trelleborg på allvar etablerade sig i Allsvenskan, med MFF-pensionären Janne Möller mellan stolparna, har målvakterna nästan alltid varit TFF:s starkaste kort. Typiskt nog inträdde den skakigaste perioden efter den senaste comebacken sommaren 2007 när Fredrik Persson gick skadad och Christian Fegler skulle försöka ersätta. Då infann sig Marcus Sahlman och räddade kontraktet. Nu finns Viktor Noring som ytterligare en fantastisk TFF-målvakt i Andreas Isakssons fotspår och så Fritz Persson som ersättare.
Jag hatar verkligen att behöva säga det, men det ser bra ut.
06 maj 2009
Det motvilliga hoppet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
1-0 mot AIK var en insats för mänskligheten. Synd att Mathias Ranégie förstörde den allsvenska gårdagen, men honom unnar ju man å andra sidan all framgång.
Ljungskile hade bröderna Wålemark. Degerfors ett helt tjog med spelare, men vi älskade Mål-Otto, Mjällby ja detta Mjällby ett gängbönder från Blekingska landsbygden med omnejd, icke desto var det Mjällby gjorde dom till Allsvenska spelare, likt Bagarn. Häcken och BP har sina ungdomsverksamheter och lever på detta.
Men TFF etablerar sig i Sverige eliten med hjälp av en pensionerad MFF målvakt och en halvtrött mångmiljonär, överlever sedan där pga närheten till Malmö och rikligt med SvFF bidrag.
Jag är en småklubbsivrare, har inget emot en underdog som spelar på en åker och sätter käppar i hjulet för storklubbarna. Men något ocharmigare än TFF finnes inte i fotbollseuropa.
Det är jämnt i tabellen, så än lever hoppet om att detta parasiterande bihang vid namn TFF ska få respass, men det ser mörkt ut, det ska erkännas.
Och visst finns det olika åsikter. Jag tycker att det är förbannat kul med TFF:s framgångar. Dessutom är det en av de trevligaste klubbar man kan tänka sig att arbeta med (och som bjuder på köbekagor!). Och vi jobbar med allihop.
Det kan vara "kul" med Mjällby, Degerfors, BP eller Häcken. De jobbar på fostrar sina egna spelare, det kan kompensera för att deras publiksiffror. TFF har däremot byggt upp sin ungdomsverksamhet på en sportchef från MFF. Hela föreningen är ett hån mot alla fotbollsklubbar, inte så konstigt att ingen i denna förhållandevis tätbefolkade omnejd bryr sig om dom. Jämför med Landskrona BoIS.
Prova nästa gång att ge fan i att sätta citationstecken kring ordet kul. För det är kul. Inte "kul".
Jag är fullt medveten om den starka kopplingen TFF-MFF. Men jag förstår inte varför du är så bitter.
Och vad gäller LBois är de oerhört välkomna tillbaka om du frågar mig.
Skicka en kommentar