Rydström skrev i veckan om Rasmus Bengtssons "hjärnsläpp" mot Kalmar FF, handsräddningen på mållinjen som ledde till straff och utvisning. Jag ställer mig nog frågande till att "hjärnsläpp" är rätt ord. I själva verket skulle man kunna hävda att Bengtsson agerade heltrationellt, eftersom Rasmus Elm ju missade den påföljande straffen. Å andra sidan orkade TFF inte stå emot Kalmar i en hel halvlek med tio man, medan de kanske (och det känns som ett mycket stort kanske) kunde ha vänt ett 0-1-underläge om Rasmus låtit bollen segla i mål och de fått spela resten av matchen med fullt manskap.
Naturligtvis ligger allt detta bakom den regel Rydström dömer ut, nämligen att hands på mållinjen bestraffas dubbelt, med både straff och utvisning. Förr i världen var det helt logiskt för en back att ta med hand på linjen (är det någon som minns polacken Tarasziewicz präktiga målvaktsräddning i VM-kvalet 1989, den som ledde fram till Peter Larssons straffmål i Chorzow?), helt enkelt eftersom straffen mycket väl kunde missas. Jag undrar till exempel om Vieri - som väl var den som stod på mållinjen? - skulle ha låtit Zlatans klack segla in över huvudet i EM 2004 om han inte visste att en handsräddning skulle gett rött kort? Man skulle naturligtvis kunna tänka sig någon form av villkorad dom, så att handsräddning på mållinjen skulle ge gult kort, som vid missad straff automatiskt omvandlades till rött. Detsamma skulle kunna gälla för målchansutvisningar överlag, när de samtidigt ledde till straff. Det vore egentligen inte konstigare än att domaren kan låta spelet gå när laget som utsatts för ojustheten har fördel av bollen bara för att dela ut gult eller rött kort senare.
Sedan två allmänna frågor efter veckans omgång:
1) Kan Helsingborg bara göra mål när det INTE är målchans? Medan varenda friläge skjuts bort?
2) Jo, jag har förstått att Hammarby har dåligt med pengar. Och jag ser fuller väl hur det avspeglar sig på plan. Frågan är bara: varför? Kan ingen i enkla ordalag förklara för mig hur det går till att ett lag med Hammarbys publiksnitt och potentiella sponsorintäkter har så kasst med pengar?
15 maj 2009
Den ena handen vet vad den andra gör
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Tja, en förklaring är att TV-pengarna inte fördelas i förhållande till publik utan solidariskt mellan klubbarna.
En annan är oviljan hos Stockholms kommun att i olika former ekonomiskt stödja den lokala elitfotbollsföreningen.
En tredje är de merkostnader som finns kring en storstadsklubb.
Sedan finns det något som kallas spelarlöner som är satta i en tid då det fanns gott om pengar.
Det är rimligt att anta att Bajen inte är den sista (och sannerligen inte den första) som kommer tvingas gå igenom stålbad.
Tror mig väl ha hört att t.o.m. Trelleborg har haft vissa utmaningar att få ekonomin att gå runt, men lyckats (så här långt) få till ett hyfsat resultat.
Trelleborg går inte runt utan litar på att Rune Andreasson täcker underskottet i slutet av varje år. Men Trelleborg har knappast de möjligheter som Bajen har. Vare sig publikt eller sponsormässigt. Nog finns det folk med pengar och bajenhjärta? Och att tv-pengarna fördelas som de gör kan inte kommit som en överraskning för ansvariga i Bajen. Eller?
Sen undrar jag lite var de bajenfans är idag som i vintras tyckte att Rasmus B skulle gå en bättre framtid till mötes om han bara gick till "storklubben" HaIF?
Anonym...
Det stämmer naturligtvis att tv-pengarnas fördelning inte var någon överraskning.
Men kraven och trycket på Bajen att "satsa" är ju mångfalt större än på t.ex. TFF.
Vad gäller RB tror jag inte det du påstår är speciellt väl förankrat i de breda bajenleden.
Dock har Bajen - sett till de senaste åren iaf - varit en bra mycket bättre grogrund än Trelleborg för unga spelare med ambitioner.
Men, med undantag för de senaste 8 månaderna. Så långt har du ju rätt. Kanske lite kaxigt att påstå att TFF i längden skulle utgöra en bättre plattform.
Tror du får stämma av den där grejen med Matthias Luhr istället :-)
Visade inte Ystens Stockholmsjobb i offside förra året att Stockholmslage visserligen omsätter mer än de flesta landsortsklubbar men att man i praktiken inte har mer pengar att röra sig med?
(beroende på helt andra kostnader i Stockholm vad gäller planhyror, spelarboende, publiksäkerhet, böter osv).
Champagne i Kungliga Operans salonger eller en korvkö på Söderstadion?
08-lagen har naturligtvis helt andra möjligheter att locka sponsorer men konkurrensen är tuff och arenorna gamla och undermåliga ur de flesta aspekter - inte minst vad gäller att kittla sponsorerna.
Om SvEF vill närma sig Danmark i sponsorintäkter ska man skaffa 3000 restaurangsplatser hos Bröndby har eller bygga om den 15 år gamla Parken för att matcha förortslaget cateringverksamhet.
Skicka en kommentar