Uganda du fria

Låt oss vända blicken från bortskämda européer ett tag och uppmärksamma dem som verkligen förtjänar det. Efter fem raka nederlag tog Niger sin första seger i det afrikanska VM-kvalets andra omgång i söndags, 3-1 hemma på Stade General Seyni Kountche i Niamey mot Uganda efter 0-1-underläge i halvtid. Stor hjälte var inhopparen och tvåmålsskytten Alhassane Issofou som till vardags spelar i ASFA Yennega i Burkina Faso - Niger är ett av de få afrikanska nationer som inte har några europeiskbaserade spelare i laget. Chansen att gå till tredje omgången var dock borta sen ett tag för Niger, och nu försämrade de Ugandas möjligheter också. Uganda - har vi nyligen tagit reda på - hade en fotbollens storhetstid under Idi Amin på 70-talet (Aftonbladets Olle Svenning, som brukar gilla att dra paralleller mellan politiska system och fotboll har av nån anledning inte uppmärksammat detta), men måste nu hoppas på att nigerioterna (vad kan de heta egentligen?) överträffar sig själv i slutmatchen och tar poäng av Angola borta, alternativt att de själva kan vräka in mål mot redan avancemangsklara Benin. Och då får de hoppas att bli en av de åtta bästa tvåor (från inalles tolv grupper) som går vidare.

Jag kanske har fördomar beroende på allt jag hört om korruption i afrikansk fotboll, men jag föreställer mig att den där sista matchen, där poäng ska erövras mot redan slutspelsklara och redan avsågade nationer kan ge upphov till ett dammoln av konspiratoriska spekulationer. I alla fall ser jag att bara ett afrikanskt lag (Eritrea) dragit sig ur under pågående VM-kval den här gången. Så sent som i kvalet till VM -94 backade Sierra Leone, Malawi, Mauretanien, Tanzania, Gambia, Mali, Burkina Faso, Sudan och São Tomé ut under kvalet, medan Liberia och Libyen uteslöts. Det går framåt i Afrika trots allt.