06 augusti 2008

Framtiden

Här skriver P M Nilsson om hur bloggandet förändrar mediavärlden. Om folk inte längre behöver journalisten som tolk och filter utan kan starta sin egen blogg minskar behovet av traditionella media. En ganska självklar utveckling, och jag undrar hur den kommer att påverka sportjournalistiken. Där har nämligen "insattheten" varit det ständiga argument som använts för att försvara en usel intellektuell och språklig kvalitet. Jan Majlard, Hans Linné, Henrik Leman m fl har kommit undan med att skriva som krattor och tänka som tröskmaskiner för att de har haft telefonböckerna fulla och kunnat få fram imbecilla pratminus efter matcherna.

Men om det där inte behövs längre? Om Rydström, Pontus Wernbloom och bröderna Elm å ena sidan och Grönvita sidan upp å den andra bildar skola och gör det möjligt för spelare respektive supportrar att tala med egen röst utan att behöva nån analfabet som tolk? Det skulle givetvis behövas analytiker och kommentatorer ändå, men kraven på dem skulle åtminstone höjas, så att stilistisk förmåga och humor inte blev nån form av bonusvärde, utan en förutsättning för att kunna verka i branschen. Det är kanske optimistiskt. Personligen kan jag ju omöjligt tycka att Ekwalls eller Lauls bloggar håller nån större stilistisk halt, särskilt om man jämför med det som t ex The Guardian producerar dagligen. Men folk läser dem, och där är det fortfarande inside som gäller. Tills nån visar att man inte behöver nöja sig med det.

2 kommentarer:

o sa...

Roligt exempel på högklassig "journalistik". På svenska Fans visserligen. Men ändå.

http://www.svenskafans.com/fotboll/artikel.asp?id=247440

Jesper sa...

Signaturen "Marcus Silverbark" ger verkligen ett mervärde... Å andra sidan - det komiska i sammanhanget är att det handlar om Mjällby. Hade det varit MFF, Hammarby, IFK Göteborg eller nån av de stora klubbarna som fått en slant på en spelares vidareförsäljning hade det ansetts som en helt legitim nyhet.