30 mars 2008

Separate but equal

Ah, var är jag? Har jag sovit? Var detta den allsvenska premiären 2008 och hur kommer det sig då att hemmalaget på Råsunda var ungefär lika segregrat som en amerikansk sydstat år 1956:

Namn på defensiv planhalva: Örlund, Jonsson, Arnefjord, Johansson, Karlsson, Tjernström.

Dito offensiv: Ortiz, Johnson, Djordjic, Valdemarin, Óbolo, Burgic, Pavey, Jagne.

Jag vet inte hur vittgående slutsatser man kan dra av detta empiriska underlag. Men apropå ingenting kommer här två förutsägelser:

1) Att årets allsvenska skytteliga kommer att vinnas av en utländsk medborgare

2) Att årets första sparkade tränare likaledes kommer att vara en utländsk medborgare.

Och så var det lite gulligt att se att IFK Norrköping hade reklam för Barnens Rätt i Samhället på tröjkragarna. Much good it did them. Men så misstänker jag också att Siggi Jonsson inte är den som drar sig för lite handfasta uppfostringsmetoder.

2 kommentarer:

Malena sa...

Samtidigt finns det bra anfallare i Sveriges landslag medan backlinjen inte är så stabil.

Jesper sa...

Ja, det finns ingen direkt proportionalitet där. Men ribban ligger uppenbarligen betydligt lägre för att en svensk anfallare ska försvinna utomlands.