30 mars 2008

Distriktsmästerskap

Jag ska inleda säsongen med att ge Jesper och andra Stockholmshatare vatten på kvarn: Siffror som visar att Göteborg och Skåne är historiskt sett starkare fotbollsdistrikt än Stockholm. Statistikerna i SFS-Bolletinen har sammanställt maratontabellen för våra fotbollsdistrikt - i topp hittas Göteborg. Sju lag har gjort sammanlagt 206 säsonger och spelat ihop 6866 poäng. Skånes sju allsvenska lag har 193 säsonger och 6673 poäng. Stockholm är trea - sex lag, 179 allsvenska säsonger och 5987 poäng.

Som tur är håller jag på ett lag och inte ett distrikt.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Jag kan visst förstå charmen med den nationella maratontabellen med start från mitten av 20-talet.

Men den känns emellertid inte speciellt relevant med tanke på hur fotbollen utvecklats sedan starten.

Tycker gott man kan komplettera denna med en betydligt mer dagsaktuell variant som mer beskriver dagens fotboll och den verklighet vi lever i - och har kontakt med - idag.

Gjorde en variant över de 10 senaste åren.

Listan nedan beskriver: distrikt, antal lag och summa poäng...

Stockholm (4) 1158
Skåne (4) 1032
Göteborg (5) 1019
Halland (1) 396
Västergötland (1) 363
Småland (2) 282
Örebro (1) 259
Medelpad (1) 169
Östergötland (1) 165
Gästrikland (1) 96
Södermanlands (1) 14
Uppland (1) 14

Anonym sa...

Glömde en sak...

Som tur är tittar jag på fotboll i nutid och inte från dåtid :-)

Eric Goesta Rosén sa...

Hagström: Inte för att vara sådan, men blir siffrorna verkligen trevligare att läsa om du fokuserar på lag istället för distrikt? Blir det inte än värre?

Hagström sa...

Rosén: jag funderade på det där - mitt lag har förstås inte mycket att hämta i den här typen av sammanställningar. Jag har inget riktigt bra svar, annat än att jag inte störs av att Stockholm som helhet har färre poäng än Göteborg och Skåne.
Däremot lider jag givetvis när skånska lag eller klubbar från Göteborg kommer före Hammarby i tabellen. Att de placerar sig före DIF eller AIK är däremot enbart av godo.

Jesper sa...

Jag vill ju inte komma dragande med min gamla käpphäst, att "storhetstiden" för stockholmslag de senaste tio åren sammanfaller med en historiskt unik svaghetsperiod för svensk klubbfotboll generellt. Eller jo, det vill jag visst det.

Anonym sa...

// Jesper

Nu förstår jag det skämtsamma i din ton, men nog är det så (och du är ändå auktoriteten här) att den av dig påstådda svaghetsperioden INTE är en svaghetsperiod i absoluta mått mätt.

Möjligtvis i relativa mått då Europa dragit ifrån svensk fotboll.

Jag vill nog påstå att svensk fotboll aldrig varit så stark som den är idag.

Och det är en utveckling som lagen i Stockholmsregionen drivit.

Inte minst publikmässigt där skåningar och göteborgare mest verkar hålla sig hemma när det är match.

Hur som helst...

Tack för en bra blogg. Hoppas den vaknar till liv nu när Allsvenskan dragit igång.

Jesper sa...

mobius: tack! Jag erkänner att jag inte riktigt vet hur man ska mäta svensk klubbfotbolls styrka i "absoluta" mått (det låter som det skulle falla tillbaka på någon form av filosofsk idealism) - jag menade för min del "relativa" mått, det vill säga i sportslig realtion till resten av Europa. Trots Helsingborgs insats i Uefacupen ifjor - vi har inte haft något lag i Champions League-gruppspel sedan 1999, och inget lag vidare från gruppspelet sedan 1994-95. Den utvecklingen, med Bosmandom, tv-pengar och annat, sammanfaller händelsevis med exakt den fotbollens medialisering, glamourisering, kommersialisering etc som gynnat stockholmslagen. Quod erat demonstrandum.

Hagström sa...

Hur är det egentligen med de svenska klubblagens framgångar i Europa över huvud taget? Har vi haft någon annan storhetsperiod än det spann på 15 år då först MFF tog sig till Europacupfinal och sedan IFK Göteborg otvivelaktigt hade en del framgångar fram till 1995?
Nuvarande tillstånd är snarast det normala för svensk klubblagsfotboll, oavsett vilka klubbar som är framgångsrika nationellt sett. Jag tycker också att det alltid glöms bort en faktor när man talar om hur uselt nuvarande tillstånd är: det är i dag ett mycket svårare motstånd än när IFK göteborg och MFF gjorde sina Europasuccéer. I dag representeras de stora fotbollsnationerna av fyra lag vardera i Champions League. I gamla Europacupen kunde man få möta ett polskt lag i kvartsfinal och ett österrikiskt i semifinal (MFF). Jämför detta med kvarts- och semifinalmatcherna i årets CL.

Sen undrar jag också: på vilket sätt har Bosmandomen gynnat Stockholmsklubbarna?