EM-guiden: Schweiz-Tjeckien.

Nej, det finns väl ingen direkt anledning till varför ni skulle vänta med er historiska EM-guide till i sommar. Här följer alltså till en början TRE HÖRNOR STRAFFS genomgång av lagen och deras tidigare tävlingsmatcher mot varandra. Det kan ta lite tid att bli klar, men herregud, vem har bråttom?

Schweiz-Tjeckien har mötts ett stort antal gånger medan Tjeckien fortfarande var hälften av Tjeckoslovakien. Flera av mötena har ägt rum på schweizisk mark och två av dem har till och med spelats i Basel, där sommarens invigningsmatch kommer att spelas. Båda gångerna handlade det om "Dr Gerö-Cup", den på sin tid mest prestigefyllda landslagsturneringen på den europeiska kontinenten och en föregångare till Europacupen. Denna inleddes år 1928 och spelades i tre- eller fyraårsserier, hemma och borta, mellan Österrike, Ungern, Tjeckoslovakien, Italien och Schweiz, det vill säga mellankrigstidens klart mest framgångsrika europeiska nationer.
Matchen mellan Schweiz och Tjeckoslovakien i Basel den 3 april 1938 är speciell - det var nämligen den sista matchen i en Dr-Gerö-turnering som aldrig spelades färdigt, eftersom en av deltagarna, Österrike, hade annekterats av Tyskland ett par veckor tidigare. Tjeckoslovakien skulle för övrigt inom kort gå samma väg. Schweiz vann med 4-0, ett överraskande resultat eftersom de inte vunnit en enda av sina tidigare sju matcher och ett förebud om deras goda insats i den sommarens VM (där de till den franska publikens stora förtjusning slog ut Tyskland, som snarare blev sämre av att kombinera rikstyska och österrikiska spelare i laget). Schweiz tränades av Karl Rappan, som satt kvar ända till VM 1962 och var känd som skaparen av "Der Riegel", ett svårforcerat försvarssystem som brukar anses som föregångare till det italienska "catenaccio". Efter kriget, år 1948, möttes länderna i Basel igen, återigen i Dr Gerö Cup (som förlorat något i prestige, men spelades femtiotalet ut): då blev det 1-1.
Men de allra flesta tävklingsmatcherna mellan lagen tillhör mellankrigstiden. I OS i Paris 1924 möttes man i två rafflande åttondelsfinaler, där den första slutade 1-1 efter förlängning och Schweiz vann omspelet med 1-0. Schweizarna slog ju senare även Sverige i semifinal och blev silvermedaljörer, till dags dato deras största fotbollsframgång. I Dr Gerö cup möttes länderna sedan mer eller mindre årligen, med följande resultat (schweizarnas siffror först):

1929 (Lausanne) 1-4
1929 (Prag) 0-5
1931 (Prag) 3-7
1932 (Zürich) 5-1
1934 (Genève) 2-2
1935 (Prag) 1-3
1937 (Prag) 3-5
1938 (Basel) 4-0
1948 (Basel) 1-1
1950 (Prag) 0-5
1956 (Genève) 1-6
1958 (Bratislava) 1-2

Däremellan hann de spela VM-kvartsfinal i Turin den 31 maj 1934, en spännande historia där de båda målvakterna Séchehaye (Schweiz) och Planicka (Tjeckoslovakien) spelade huvudrollen och där tjeckerna till slut vann med 3-2. Under det senaste halvseklet har mötena lagen emellan blivit betydligt färre, men i kvalet till VM 1990 stötte de på varandra igen. Schweizarna befann sig då i slutet av en lång svaghetsperiod (inget slutspel sedan VM 1966), medan tjeckerna var på uppgång - Tjeckoslovakien vann också både i Bern (1-0 den 7 juni 1989) och hemmareturen i Prag (3-0 den 25 oktober 1989) och gick så småningom till VM i Italien, där det blev kvartsfinal. Tomas Skuhravý, om ni minns denne klassiskt hockeyfriserade bjässe, gjorde både målet i Schweiz och inledningsmålet i returen. Bara något år senare var Schweiz ett lag att räkna med igen, först under gamle tyskspanjoren Uli Stielike och därefter under Roy Hodgson.

Klar tjeckisk övervikt i statistiken alltså. Och övervikt även om man bara räknar matcherna på schweizisk mark. När man noterar hur de diplomatiska schweizarna under åren spritt ut sina landskamper mellan Bern, Basel, Lausanne, Genève och Zürich kan man för övrigt fråga sig hur det kommer sig att alla schweiziska matcher i EM-slutspelet förlagts till Basel.