Precedenser

Nej, jag är inte nervös. Däremot konstaterar jag att Sverige aldrig har spelat tävlingsmatch på spansk mark förr. Geografiskt närmast Madrid ligger Braga i Portugal, där Sverige spelade 2-2 mot Danmark i EM 2004. Kim Källström spelade för övrigt från start den gången om nån minns det, och tillsammans med honom på mittmittfältet figurerade ingen mindre än Anders Andersson.

Det skulle inte förvåna mig om det blir oavgjort ikväll också, även om jag tror resultatet är betydelselöst eftersom jag inte tror att Nordirland slår Danmark, och även om jag inte tror att historien i detta fall är en utslagsgivande faktor. När den är det respektive inte är det i fotboll är en intrikat fråga. När det gäller mina skotska favoriter har både jag och en stor mängd andra intresserade parter kunnat konstatera ett övertydligt mönster - skottarna ser ut att kunna lyckas, ställer sedan till det för sig genom en förlust mot ett blåbärslag och avslutar med en heroisk match som nästan, men inte riktigt, leder till avancemang. Insatsen i detta kval följde malln till punkt och pricka, med dubbla segrar över Frankrike följda av en neslig förlust mot Georgien, och nu väntar jag mig utan vidare en oavgjord match mot Italien ikväll, troligen efter en fruktansvärd skotsk press med flera trävirkesträffar, ett inkontrat italienskt mål och sedan en skotsk kvittering på övertid, när det redan är för sent. Frankrike vinner sedan i Ukraina med 1-0, segermålet gjort under sista kvarten.

Vad gäller Ryssland, som är snubblande nära att slå ut England, dekreterar egentligen historien att de kommer att misslyckas. Erfarenheten säger att deras slaviska nerver kommer att balla ur och vålla ett nederlag, eller ett meningslöst oavgjort resultat, mot Israel på bortaplan. Frågan är dock om Guus Hiddink kommer att visa att historien faktiskt kan förändras och att Ryssland har stabiliserats.