13 augusti 2007

Världens snyggaste blårand


Samma kväll som han föddes var det ju ett annat derby. Det gick sådär. Det brydde vi oss inte särskilt mycket om. I dag är det andra bullar. Om han gråter i sina fina blåblåa kläder framför teven ikväll är det alltså Dembos fel.

8 kommentarer:

Krohnman sa...

Naaaah!

Leendet avslöjar: lycka är att vara djurgårdare. :-)

Redaktör Slätt sa...

Lycka att leva kanske men livet som bajare är större än så. Hoppas på gråt i Vasastaden och lycka på söder.

puss

Jesper sa...

Det gråts ju redan i Vasastan. I vår lilla Söderslättsghetto på Vanadisvägen.

Jesper sa...

Grattis till Sasja, skyndar jag mig att säga! Även om jag hoppas att han, från detta synvinkel, snart får känna på de motgångar, som trots allt är en mer förädlande faktor i livet.

Eric Goesta Rosén sa...

Jag hoppas att den underbart vackre Sasja växer upp och revolterar mot dumheterna hans föräldrar håller på med. Att han väljer fritt vilket lag det ska hejas på och att han alltså väljer bort Djurgården till förmån för något betydligt trevligare.

Grattis igen.

Isobel sa...

Rapport från gårdagskvällen:

I början grät han. Jag utgår från att det handlar om att han blev förskräckt över Paulinhos jättechans och över Hammarbys inledande spelövertag.

Efter en halvtimme somnade han.Jag vägrar att tro att detta tyder på ett ointresse för fotboll utan tolkar det i stället som att han slappnade av när djurgården tog över spelet. (han vaknade inte ens av sin moders glädjevrål vid 60 minuter. Han litar uppenbarligen benfast på Siggi och killarna.)

Jesper sa...

Jag såg också matchen med barn. Åttaåringens enda kommentar var att Siggi Jonsson "inte såg ut som en tränare, för han har ingen jacka med märke på". Sexåringen undrade hur alla kunde klappa på samma gång.

Studiomannen sa...

Goesta: det är inte försent än. Om inte ränderna går ur hjälper jag gärna till att ändra lite på färgerna...