12 augusti 2007

Sverige håller andan

Seger idag och Brommapojkarna kan klättra sex placeringar. I Allsvenska maratontabellen, nämligen, där de just nu ligger på 54:e plats med 13 poäng, men har Assyriska, Brynäs och Enköping på 14, Norrby och Derby på 15 och Reymersholm på 16 inom räckhåll. Jag hoppas, av lätt förstådda skäl, att de blir kvar där de är just nu.

Brynäs och Derby är för överigt allsvenskar som jag bevarar i nostalgiskt minne, eftersom de råkade ha sin sommar i solen under mina pojkårs gryende fotbollsintresse. Såvitt jag minns utmärkte sig Brynäs genom att ha allsvenskans förste utlänning, tillika Magnus Powells pappa Ronnie ilaget. Och Derby genom att ha Ruben Svensson i laget; åtminstone vill mitt minne ha det på det viset, fastän Röde Ruben låter som en typiskt ur-göteborgsk figur. Ah, jag vet ju att svaret på frågan befinner sig på en enkel googlesöknings avstånd, men jag tror jag skjuter upp den till senare i eftermiddag.

Det är väl bara av nostalgiska skäl mötet Kalmar FF-IFK Göteborg fortfarande har en speciell laddning för mig (precis som jag fortfarande kan tyck att det är något särskilt när Öster och Malmö FF möts)? Jag minns än idag en tidningsbild av en back som står inne i mål och nickar ut en boll, som av domaren bedöms att vara över mållinjen. Den backen spelar, om jag minns rätt, i Västra Frölunda och domarens beslut betyder både att Frölunda åker ur division 2 Södra och att motståndaren Kalmar FF vinner det årets extremt jämna toppduell mot storsatsande IFK Göteborg. Är året 1976? Och vad heter backen?

Så ett bildminne till, den här gången ytterligare ett hoppfullt tecken för Elfsborg före matcherna mot Valencia. David Villa står i motståndarnas straffområde och pekar och vill ha straff för en påstådd hands. Under tiden kan en oattackerad Erik Edman hand om Linderoths nickräddning, och spela vidare till Chippen som löper upp längs kanten mot en övergiven spansk planhalva. Det är på Råsunda i november och snart ska Anders Svenssons Sverige ha sänkt David Villas Spanien som inte kunde hålla koncentrationen uppe i 90 hela minuter.

P.S. AIK-Gefle? Hoppas självklart på bortaseger. Räknar inte med Gefle som eventuell räddningsplanka i bottenstriden, trots allt Bapupa-affären verkar ha skakat om Per Olssons bonnagård mer än man skulle ha trott. Vad slutligen Gais-Helsingborg beträffar känns det skönt att kunna säga att jag inte bryr mig ett dugg. D.S.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Från spanska landslaget kan Elfsborg hämta hur mycket pepp som helst. Dom undepresterar ju värre än England.

Studiomannen sa...

1975 var det. Men backen får jag fundera på. Det fanns någon Bosse någonting...

Mats sa...

Jag har ingen lämplig bok inom räckhåll, men jag säger 1979 och 2-2 och cirka 50.000 på Ullevi...

Jesper sa...

Fan vet, men någontans långt bk i mitt medvetande skramlar namnet "Allan Hebo Larsen"...

Anonym sa...

Tyckte väl det namnet lät bekant, han tränade KFF något eller några år på 80-talet. Och en googling hittade till det här blogginlägget.
"1975 återkom Hebo till Fredriksskans, nu som innerback i Västra Frölunda, och blev huvudperson i dramat om ett av de mest omdiskuterade målen i svensk fotbollshistoria. Domaren godkände Kenneth Bojstedts 2–2-mål medan Hebo hävdade att bollen aldrig varit över linjen när han skallade bort den."

Jesper sa...

dennis: Problemet med att tro sig ha ett gott minne, skrev Frans G Bengtsson ungefär en gång, är att man börjar lita på det, och då ofta tar fel. Men i det här fallet stämde det alltså!

Får hoppas att det här med Ruben Svenssons Derbybakgrund också har någon substans.