Den stora europabravaden igår utfördes givetvis av Häcken, som klarade 1-1 borta mot Dunfermline. Dunfermline är visserligen en skotsk motsvarighet till Häcken, degraderade ur skotska Premier League i våras men i Uefacupen tack vare en finalförlust mot Celtic i cupen, men deras budget lär vara något större än Häckens. Dessutom är de ju Skottlands forn huvudstad och figurerar som sådan i den inledanande strofen av den klassiska "Balladen om Sir Patrick Spens":
The King sits in Dunfermline town,
Drinking the blood-red wine;
"O where shall I get a skeely skipper
To sail this ship or mine?"
Ett inte fullt så hedrande faktum är att Ian Anderson, den flöjtspelande jönsen i Jethro Tull, är född i stan.
Annars är det ett intressant faktum, eller åtminstone ett faktum, att alla övriga svenska Uefacupmotståndare är kända för olika historiska blodsdåd. Massakern i Drogheda ägde rum den 11 september 1649 och drabbade de katolska invånarna sedan staden intagits av den engelske lordprotektorn Cromwell och hans män; massakern i Liepaja begick av tyska insatsstyrkor och lettisk milis i december 1941 och kostade 2800 judar (mest kvinnor och barn) livet; och vid Fredrikstad stupade som bekant Karl XII den 30 november 1718, vilket får sägas vara den minsta olyckan i sammanhanget.
Å andra sidan finns det ett Stockholms blodbad och ett slag vid Helsingborg också. Kanske rentav en massaker på Hisingen?
17 augusti 2007
Lite folkbildning på fredagskvällen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Vän av ordning påpekar att Kalle dussin dog i Halden, vid FREDRIKstens fästning visserligen, men i Halden.
/Karin P
Reflexion 1: Drogheda låter mer som en västkustsk stad/by som det faktiskt skulle vara roligt att besöka.
Reflexion 2: AIK förlorade mot ett lag som heter Lillpajas - hahaha!
Nä, AIK förlorade mot ett lag som heter Liepajas vilket är Solna-slang för "bonnjävel". ;-)
Älvsborgs fästning har ju attackerats några gånger, men det ligger ju inte på Hisingen.
Karin P: Vi smårodnar. Det är tydligt att det var för länge sen vi deltog i en 30-november-marsch...
Oj, nu väckte du till liv mitt bästa recesionsminne. Jethro Tull gav ut en skiva i mitten på 1990-talet. Nöjesguiden gav den sin elakaste dödskallegubbe. Recensionstexten var lysande, kort och gott "Ian Andersson!". Det var allt.
dysterkvisten: jag har en gång känt en man som faktiskt diggade Jethro Tull. En autentisk symfonirockare med King Crimson, Genesis och Emerson, Lake & Palmer som andra favoriter.
Skicka en kommentar