"Vi a int komi hi för ti dö utan för ti slå ihjäl andra." - Undersergeant Antero Rokka.
Jag skulle älska Aki Riihilahti om han spelade i mitt lag. Som det är har jag sympati för honom - hans sätt att springa fram och krama om Kabba Ceesay efter den lyckade brytningen på slutet var vackert - men jag erkänner att det finns reservationer. Särskilt när han står under instruktioner från Siggi Jónsson påminner resultatet om den skandinaviska folksjälens mer vildsinta uttyck, ungefär som om Egil Skallagrimson skulle ha slagit sig ihop med bröderna Kaurismäki för att erövra mittfältet i ett stockholmsderby. När Riihilahti stampade Eguren på handen var det den första variationen på temat. I halvlek, när Jónsson fantastiskt nog (som jag tyckte då) efterlyste "mer aggressivitet" var det den andra. När Eguren till sist fick gå ut var det den tredje. Och det vann Djurgården på: skandinavisk bärsärkamentalitet, instrumentaliserad i Premier League. Jag tror jag har berättat att Riihilahtis favorit i Väinö Linnas "Okänd soldat" är den karelske maskingevärsvirtuosen Rokka. Och Rokka utmärker sig mer genom sitt kalla huvud än genom sin stridslystnad: "Man ska ga fram bara när e behövs, tär imillan ligger man nertryckter."
Uruguay har en egen variant av sisu, "la garra charrúa", men den visade sig för naivt stridslysten mot dessa förslagna takter.
Till sist: Djurgårdens tifo återkallade minnet av 9-1-derbyt 1991. Segrarna den gången var elva svenska medborgare som hette Almgren, Andersson, Burvall, Fjellström, Karlström, Kullberg, Lundmark, Martinsson, Nilsson, Schiller och Skoog. Idag var det spelare från Gambia, Brasilien, Uruguay, Finland, Sydafrika, Brasilien, Tyskland, Slovenien, Island och USA på plan och svenskarna hette Zengin, Chanko, Laitinen, Monteiro, Ceesay och Castro-Tello. The times they are a-changin'. Men målskytten hette Dahlberg, detta svenskt självupphävande namn.
13 augusti 2007
Detta är en liten stamp-på-handen affär
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
25 kommentarer:
Såg inte mycket av matchen, men såg hur Riihilahti gick fram och kramade från start-debuterande Kebba Ceesay i slutskedet efter att den senare framgångsrikt täckt ut en boll till inspark. Sånt är viktigare än mycket annat spelare gör för att lyfta och peppa varandra.
Brutaliteten gillar jag också, förstås.
Själv hade jag varit mest nöjd om både Djurgården och Hammarby hade förlorat, på något underligt sätt.
Aja, MFF vann och Liverpool vann i lördags, så I'm content ändå.
Jag hade skämts om den där jävla Rihilahti spelade i mitt lag. Den oändliga dubbelmoralen när tevekommentatorerna upprörs över varenda spelare som faller lite för lätt, men berömmer folk som medvetet skadar. Hur i helvete kunde det gå en hel halvlek innan han fick ett gult kort?
Att Riihilahti spelar så hårt som domaren tillåter har jag som hammarbyare inga synpunkter på.
Att domaren sen tillåter så mycket som han gör - det har jag synpunkter på.
Men vi spar dom ett halvår eller så, till dess ilskan gått över.
Det tar dock inte bort något från slutresultatet. Djurgården gjorde mål. Det gjorde inte Hammarby. End of story.
Om man gillade Stefan Schwarz vore man en hycklare om man frynte på näsan åt Aki Riihilahti. Men som jag var inne på - det fanns en antrykning av beräkning över sätt att eliminera Eguren igår, särskilt när man ser framför sig Siggi Jonssons ansikte i bakgrunden. Den mannen skulle kunna gå rakt in som psykopat i en Bruce Willis-film.
eric: MFF kunde lika bra ha förlorat igår. Så dags att börja vinna nu, i synnerhet mot Halmstad. Men vad fan - som en är Allsvenskan ser ut slutar det kanske med guld för MFF ändå.
Såväl filmningar som brutalt spel skulle ju ta slut ganska snart om domarna hade nolltolerans och dessutom förmågan att upptäcka alla sådana situationer på plan. Jag vet dock inte om jag vill ha bort sådant från spelet, det hör till min fotbollbollsupplevelse att få avsky vissa spelare för deras fega filmningar och avskyvärda beräknande brutalitet (alltid motståndarnas spelare). Schwarz kommer jag aldrig att säga ett ont ord om och inte heller någon finne. Det går helt enkelt inte att ta Finland ur finnen.
andreas: finländare är trevliga iom att de så ofta levt upp till alla fördomar om dem. "Han kysste och han slog ihjäl med samma varma själ." Fast ah, det där handlar ju om en ryss, minn jag nu.
Aaah, Aki! Vilken spelare. I år var en av få gånger när jag inte nostalgiskt tänkte på den tiden när vårt mittfält bestod av killar som snittade på 65 kilo. I kroppsvikt alltså, inte i lyftstyrka.
Däremot förstår jag förstås Malenas invändning. Varför är det fint att spela lite över gränsen i brutalitet men så förfärligt fult att falla en smula enkelt? Själv kan jag ju uppskatta båda konstarterna när de utförs med finess. Av nån i mitt eget lag helst.
Däremot var domarnivån i går generellt utmärkt. Och det skulle jag ha sagt oavsett matchresultat. Däremot är det ju ett stort problem att nivån varierar så drastiskt mellan olika allsvenska matcher. Med en annan domare i en icke-derbymatch hade det delats ut en tre fyra röda kort för det som hände i går. Det håller inte i längden att det skiljer så mycket.
Och den där kramen på Ceesay var vacker. Det är en riktigt bra spelare vi skaffat oss, på alla sätt.
Jag kan nog inte logiskt förklara varför jag blir så förbannad på filmningar men jag antar att det är för att brutalt spel ändå sker öppet och är inte avsett att bedra eller lura, oftast är det ju inte meningen ens att skada någon (undantaget Roy Keane då). Hela syftet med en filmning är ju att den inte ska upptäckas och att lura domaren. I mitt fall kan en förklaring vara en uppväxt med tipsextra, Värendsvallen och brutal gärdsgårdsfotboll.
Filmningar är ett sätt att bedra medkänslan, denna den vackraste av känslor. Därför är de avskyvärda. Men i den hårda värld som är proffsfotbollens känns det som allt det där är en fråga om glidande skalor.
Ja det är inte så mycket att yvas över.
Alla fuskar väl på sitt jobb ibland. Jag läser fotbollsblogg men ser ut att arbeta...Det är ett samhällsproblem som klubbarna och förbundet brukar säga.
Riihilahti gjorde möjligen en del nytta igår. Men han gjorde ingenting, absolut ingenting, med finess.
Man kan inte trampa en liggande motspelare på handen med finess. Inte ens i en Tarantino-film.
Återigen - jag klagar inte på Riihilahti. Jag klagar möjligen på mannen i svart som tillät Riihilahti att spela efter helt egna regler.
När jag själv spelar/spelade fotboll hatar jag de som faller lätt men tycker att en grisig småful tackling är helt okej. När jag tittar på fotboll har jag inte några större problem med en elelr annan filmning. Under den tiden Yksel Osmanovski faktiskt spelade anfallare i landslaget satt man ju ideligen och hoppades att han skulle ta sig in i straffområdet, bara för att man visste att han sannolikt skulle ramla på ett bra sätt väl där.
Generellt sett borde domarna tillåta precis den nivå som de gjorde i gårdagens derby. Tempot blir automatiskt högre av det, intensiteten blir högre och spelarna blir i slutändan skickligare och bättre rustade för spel mot bättre lag från bättre fotbollsländer.
Läste nyss ett gammalt Offside-reportage om Terry Cooper som hänvisar till att fotboll måste vara ett "mans game" och jag önskar att jag kom på en bättre, mindre stereotyp, formulering än så. Men jag håller ju med.
Re Isobel:Domarnivån utmärkt?
Håhåjaja.
Om man får en varning från domaren så uppfattar jag det, med stöd från både regelboken och semantiken, att man ska sluta med det som gav en varning in the first place.
Två minuter efter Akis varning blir han bortgjord av Eguren och sätter upp en Figueiredo-armbåge i ansiktet på honom. Ytterligare två minuter senare sparkar han ner Eguren bakifrån. Jag satt på en upptaktsträff där domarbasen Bosse Karlsson förklarade vad man skulle varna för och varför. Båda de grejerna Aki gjorde efter sitt gula kort var skolboksexempel i Karlssons instruktionsfilm på sånt som ska ge gult kort. Aki skulle ha åkt ut i går - period.
Min åsikt är enkel - Akis brutalitet och Tauers filmning syftar till samma sak - att vinna. Skillnaden är att Aki skadar spelare, Tauer skadade ingen - tvärtom gissar jag att han förlängde fler liv än mitt med den där filmningen. Stor humor.
Varför är en "intellektuell" handling värre än en fysisk? Menar t ex Terry Cooper verkligen att det är okej att skada motspelare? Okej för att det är i ett historiskt perspektiv är manligt, men betyder det att det är bra?
Till sist måste jag säga att jag tycker att det är skamligt av Bajen-klacken att slänga in bananer. Okej när DIF hade en norrman i mål, men nu har man Pa Dembo Touray. Med tanke på vad John Barnes råkade ut för av sin egen hemmapublik i begynnelsen av sin karriär i Liverpool får jag en obehagligt brun smak i mun.
Till sist Jesper - du skriver underbart. Däremot, ölburk? På Canal+ såg jag bara en mobiltelefon, ingen ölburk.
billy swan: Jag hade själv druckit tre ölburkar vid det laget. Möjligen uppstod en effekt som gjorde att de passerade min själ och transsubstantierades i tv-rutan. (Men jag TYCKTE verkligen att jag såg en...)
Och så i allmänhet: det här med fotbollsspelares moral är ett fascinerande tema. Jag misstänker att det finns nån sorts dubbel bokföring: om Riihilahti medvetet trampade på Egurens hand, eller om Siggi instruerade Riihilahti att gå hårt åt Eguren, då är det ingenting som nån av dem någonsin skulle erkänna öppet. Alla vill vinna, som Billy Swan säger, men jag tror att de flesta fotbollsspelare dessutom håller sig med nån form av moraluppfattning - få av dem tycker nog att det är ok att vinna till vilket pris som helst. Men så finns det en massa gråzoner, det finns en massa saker som fotbollsspelare och fans fördömer andra spelare i andra lag för, men ser genom fingrarna med när det görs av de egna. Säg att man vet att spelare X ligger i skilsmässa eller att frun vänstrar: är det ok att psyka honom för detta för att få honom ur balans? Nitar man någon i magen - som Poulsen gjorde mot Rosenberg - helt oprovocerat, eller kräver det ett förarbete av ömsesidiga tjuvnyp? Etc. Jag lobbade en gång för att Offside skulle göra en liknande enkät (där n fråga skulle vara: nämn något som NÅGON ANNAN spelare har gjort som du ansåg var över gränsen)men et blev aldrig någonting av.
Jag älskar hårt och ärligt spel.
Jag avskyr verkligen meningslösa träningsmatcher med 9-8 som slutresultat och 0-0 i frisparkar. Likaväl som jag avskyr inkonsekvent bedömning, filmningar och "överfall".
En lirare i "mitt" lag som sätter laget i knipa genom att spela fult, dra på sig kort, dumma frisparkar och utvisningar, är verkligen ingen favorit, heller.
Jag gillar kamp. Jag gillar fotboll. Men jag är inte så himla tänd på fribrottning utan gränser. Åtminstone inte kombinerat med fotboll.
Det var en fin förklaring Jesper, att filmingar bedrar medkänslan. Det har jag mycket lättare att förstå än att de skulle vara extra fruktansvärda för att de är fusk eller syftar till att lura domaren. Eftersom det finns en ganska stor acceptans för olika sorters fusk inom fotbollen, många gråskalor just, och vad man accepterar tror jag också beror mycket på vad de i ens eget lag sysslar med för att vinna. Och man lägger stor vikt vid om domaren ser eller domarens nivå snarare än spelarnas eget ansvar för vad de gör. Överhuvudtaget är väl fotbollen ganska full av moralisk inkonsekvens och motsägelser. Kanske ska det vara så. Jag är ju ganska nöjd med att få bli upprörd över Riihilahti och domaren och hur Djurgården spelar MYCKET FULARE.
Billy Swan:
Är det inte någon form av rasism att isf INTE kasta in bananer mot Dembo, dvs göra skillnad på honom och Olsen - för att den förre är svart?
tim, om vi nu lämnar den eventuella rasismen därhän - hur roligt är det egentligen att kalla motståndarna för "apor" och kasta bananer på dem?
Tim:
För att svara på den frågan måste man ju fråga sig varför man kastar bananer öht. Gör man det för att vara snäll och vänlig, för att muntra upp Dembo (eller Thor-André)?
Knappast, va?
Alltså tror jag inte att Dembo blir direkt upprörd och börjar skälla Bajensfans för att vara rassar om de slutar kasta bananer nu. Framför allt inte om man ger upp traditionen helt och hållet, oavsett hudfärg på Skansens målvakt.
För, hur kul är det att kasta bananer, egentligen? Är det inte någonting man skulle kunna tänkas lägga av med i alla fall, särskilt nu när Fröjdfeldt och grabbarna kan/ska bryta matcher när föremålen kommer flygande?
Någon gång plockade Dembo upp en banan och började käka den - det roade mig, alldeles oaktat att Bajen är en av mina svagheter.
Oavsett att jag förstår ditt resonemang får jag brun smak i mun av bananerna mot Dembo - kanske för att jag vet varför man kastade bananer på John Barnes - och de som gjorde det höll på hans lag.
Jag fick inte samma bruna smak i mun av bananerna mot Thor-André Olsen, men det var inte så att jag skrattade ihjäl mig heller.
Men, if you don't like my principles I have others.
Bananer har slängts in på difmålisar sedan urminnes tider som ett humorinslag,då uppskattades det även av Hegerfors å hans kollegor.Nu för tiden ska fotbollskommentatorerna leka moralens väktare i var och varannan sändning.Ett annat inslag(som för örigt skildrades i en krönika i Offside i vintars av Red. Hagstöm)var när en torsk lades framför fötterna på Dala innan avspark mellan HIF-Aik.Vad som inte kom fram i krönikan var att killen hade haft torsken på sin balkong i en vecka och att Dala inte fattade symboliken utan Björn Kindlund fick förklara i halvtid.
Fotboll är inte bara blodigt allvar utan även humor.
Ja, men återigen - hur roligt är det att kalla djurgårdare för "apor" och kasta bananer på dem? Ärligt talat?
Jag kan förstå att det är svårt att ta in humorinslag på allsvenska matcher när man håller på allsvenskans genom alla tider tråkigaste lag.
cosmo: Andra skulle anse att det faktiskt krävs ett väl utvecklat sinne för humor för att kunna se storheten i Jonas Brorssons, Mika Kottilas och Björn Westerblads bedrifter. Dessutom har jag en liten känsla av att du försöker undvika frågan. Jag kan visst se det humoristiska i att vid ett tillfälle ge en torsk till Dala Dahlkvist.(Hade det upprepats hade det emellertid snart förlorat sitt humoristiska värde, precis som de flesta skämt) Men jag har svårt att se det humoristiska i att kalla motståndarna för "apor", eller för den delen "svin", "tattare" etc. "Ellos" för Elfsborg, ja, hyggligt roligt. "Halmstad Bög Klubb" som jag såg att det aktuella inslaget på min kompis tifovideo från Bajen Fans var rubricerat - tja, ett gammalt Eddie Meduza-fan som jag kan onekligen se något försonande i denna överdrivna idioti. Men "apor", kom igen nu...
Skicka en kommentar