Torbjörn Nilsson till TT:
"Hur ser du på det så här i efterhand?
- Jag både skäms och är förbannad på mig själv.
Varför då?
- Därför att. . . man ska spela för sitt land och vara stolt över det. Men jag hade inte den riktiga kunskapen när jag tackade nej, jag visste inte vad jag skulle göra för att det skulle bli bättre. Det fick jag senare i karriären."
Jag förstår faktiskt inte vad han säger. Vad var det han inte hade kunskap om? Att man "ska spela för sitt land och vara stolt över det"? Är det att betrakta som kunskap eller som ideologi? Och när i karriären kom han på det, dröjde det tills han började jobba för fotbollförbundet?
Alla dessa frågor, så få svar.
09 februari 2007
Torbjörn Nilsson talar INTE ut
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Fan, Isobel, jag är så gammaldags att jag verkligen tycker att man gott kan vara stolt och glad över att få spela för sitt land.
Jag har hört resonemanget förut, så jag tror mig kunna räkna ut vad T Nilsson menar. Han menar att han saknade kunskapen att kunna hantera spel i landslaget. Han led av prestationsångest, presterade mest i välkänd och trygg miljö där han var säker på att duga. Alltså, nej tack till landslaget trots att han var stolt över att bli uttagen och egentligen ville spela. Man kan ju möjligen tycka att TT kunde hjälpt till med tolkningen en aning, det får sägas ingå i det journalistiska uppdraget.
Vi talar alltså om en man som vid den tidpunkt han lät Per-Edmund Mordt och Roland Nilsson, bland andra, slå straffar i en Europacup-semi på Camp Nou var de internationella cupernas meste målgörare.
Alltså, jag håller ju med om det där med stoltheten i att spela för sitt land, men det känns bara inte som en kunskap som man förvärvar. Antingen tycker man det eller också inte. Då är ju Billys teori (som ju är rätt utbredd) om prestationsångesten mycket mer rimlig. Jag tycker dock att det hade varit långt mycket mer intressant om Nilsson hade vågat börja prata om den. Det är säkert en sjuka som massor av idrottsmän lider av i det tysta.
Det knäppa är att Nilsson, om någon, har pratat mer öppet om prestationsångest än de flesta. En sjuka som både idrottsmän och vi skribenter lider av (jag vet bara att det har plågat mig själv jävligt mycket av och till). Som Billy Swan säger: konstigt att inte TT kunde lirka fram denna lilla extrainformation, det är nästan som en maskin gjort intervjun.
Billy Swan: det du glömmer är att ingen bett Totte lägga någon straff. Både Mordt och Nilsson hade lagt fler straffar tidigare än vad Nilsson gjort. Jag har alltid tyckt att det varit förbannat orättvist att folk tittade på Torbjörn efteråt som om det vore hans fel.
Visst, har man gjort så många mål som Torbjörn Nilsson gjorde i internationell toppfotboll borde vet ju vara självklart att karln lagt en straff. Jag har sett åtskilliga matcher med Totte på planen och jag kan inte minnas att han lagt en enda straff.
Största skälet till att Blåvitt inte gick till EC-final stod att finna hemma i Göteborg. Glenn Hysén var sjuk och kunde inte följa med. Tror rentav att det var grabben Tobias som smittat honom. Hans ersättare i mitten blev Ruben Svensson, som i sin tur fick utgå i halvtid pga ögonflimmer.
Torbjörn gjorde dessutom i matchen innan ett så makalöst framträdande att ni måste motivera er ifall ni hittar någon enskild svensk i ett klubblag som så totalt dominerat mot ett så kvalificerat motstånd i en match. Fråga de spanska journalisterna som gjorde reportage om den där jävla kocken som sprang i cirklar runt deras Barca kvällen innan.
Men jag stör mig än idag på att han inte ställde upp i landslaget och där framkom ju inget nytt. Jag är lika frågande själv.
Ville bara korrigera några fel.
Studiomannen: Nää, jag glömmer inte alls att ingen bad Totte att lägga en straff. Däremot, med tanke på vem Totte var, vilken status han hade som spelare och vilken match han gjorde, vilken rutin han hade, samt att han var målgörare; borde inte Totte givet alla dessa omständigheter ha tagit en straff oavsett om någon bad honom eller ej?
Jag säger inte att Totte ska skämmas, men i en lagidrott SKA roller utkristalliseras snarare än delas ut genom dekret uppifrån. Totte hade själv skapat sin roll - i den ingick enligt mig att ta en straff borta mot Barca. Inte enligt honom och som jag ser det är det ett tecken på den prestationsångest som red honom.
Stora stjärnor som Platini, Zico, Beckham, Larsson etc i all oändlighet, har missat straffar förut. Jag har aldrig påstått att Totte borde ha satt en straff, bara att han borde ha slagit en.
Skicka en kommentar