Det förekom en liten diskussion nedan om U-21-landslaget 1997 och huruvida få eller många av dem gått vidare till det stora, riktiga landslaget. Jag har begränsat med årsböcker hemma, men ett par stickprov får mig att tro att genomströmningen i alla fall inte varit onormalt hög. Här är det U 21-landslag som den 18/10 1988 spelade 1-1 mot England i ett EM-kval i Coventry:
Lasse Eriksson (Hammarby) - Mikael Nilsson (Göteborg), Jan Eriksson (AIK), Sulo Vattovaara (Norrköping), Pontus Kåmark (Västerås) - Magnus Karlsson (Norrköping), Klas Ingesson (Gbg), Stefan Schwarz (MFF), Jan Jansson (Öster) - Kennet Andersson (Eskilstuna), Martin Dahlin (MFF) [Hans Eklund, Öster])
8 av dessa 12 (om vi räknar in hemskickade Eriksson) var med i VM-truppen i USA sex år senare, och alla fick väl nån gång chansen i A-landslaget. Med undantag av Magnus Karlsson, Norrköping, som jag villigt erkänner att jag aldrig hört talas om. Englands lag var, för en jämförelse:
Nigel Martyn (Bristol R) - Brian Statham (Tottenham), Steve Redmond (Man C), Stephen Chettle (Nottingham), Colin Cooper (Middlesbro) - David White (Man C), Vinny Samways (Tottenham), Steve Sedgley (Coventry), David Smith (do) - Stuart Ripley (Middlesbro), Jason Dozzell (Ipswich) [David Oldfield, Luton]
Martyn blev A-landslagsman, Samways och Ripley förekom åtminstone i Premier League - de övriga vet jag inget om. Jag antar att riktigt bra engelska U 21-spelare har svårare att spela i landslaget på grund av sina managers, men ändå är det en betydande skillnad.
Nästa jämförelseobjekt är det U-lag som förlorade med 2-0 mot Jugoslavien den 6 november 1969 med Georg "Åby" Ericson som förbundskapten;
Ronnie Hellström (Hby) - Roland Andersson (MFF), Hans Larsson (Nkp), Mats Nordenberg (IFK Arvika), Per Hansson (Sirius) - Ulf Kleander (MFF), Roy Andersson (MFF) - Staffan Tapper (MFF) [Hans-Uno Persson, Sirius], Tord Ljunggren, Öster, Reine Almqvist (Gbg) [Roland Sandberg, Kalmar FF], Jan "Lill-Damma" Mattsson, Öster.
Ett par blivande VM-spelare (Ronnie, Tapper, Roland S, Roy A), Roland A som ofta var landslagsman och fick åka med till Argentina, Reine Almqvist och "Lill-Damma" som åtminstone fick chansen då och då. Och Nordenberg hamnade väl i Öster? Kanske en mer normal utdelning. Ett otillräckligt empiriskt underlag, det här, men det ger kanske något begrepp om hur många som brukar gå vidare.
03 januari 2007
Genomströmning förr och nu
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
Det finns ett problem med din undersökning. Anledningen att England förr om åren hade mindre (än Sverige) genomströmning från U21 till A-landslaget är att de hade flera proffesionella fotbollspelare. De som var bäst under 21 år är nödvändigtvis inte bäst 10 år senare och ju större urval desto färre kommer att ha en bakgrund i U21.
Skulle tro att idag då fler svenskar har fotboll som yrke så kommer siffrorna att bli lägre.
Vill egentligen inte regna på någons parad, men de här engelska spelarna du inte vet någonting om är inte riktigt floppar hela bunten.
Jag ska villigt erkänna att jag kollat upp siffror och sånt för att kunna skriva det här inlägget, men det ringde en klocka någonstans för de flesta namnen.
So here goes:
Colin Cooper gjorde 13 hela säsonger i Premier League och gamla division ett för Middlebrough, Nottingham Forest och Millwall. De flesta som ordinarie. Han spelade i ligan för Boro så sent som 2005/2006 och gjorde faktiskt två a-landskamper 1995.
A-landslaget nådde även David White, som gjorde sin enda landskamp mot Spanien 1992. Han spelade 343 matcher för Manchetser City innan han såldes till Leeds för två miljoner pund i december 1993, men gjorde – till stor del på grund av skador – ingen större succé under sina två år i klubben.
Steve Sedgley såldes av Coventry till Tottenham för 750 000 pund och spelade 180 matcher för Spurs 1989-1994, innan han såldes vidare för en miljon pund till Ipswich.
Stephen Chettle anses vara lite av en legend i Nottingham, efter de 415 ligamatcher (merparten i högsta ligan) som han gjorde för Forest 1986-1999.
Efter 332 seriematcher för moderklubben Ipswich såldes den då 25-årige Jason Dozzell vidare till Tottenham för 1 900 000 pund som 1993. Det blev kanske ingen succé i Spurs, men ändå 84 ligamatcher.
Steve Redmond, lagkapten för U21-landslaget, gjorde 235 matcher för Manchester City innan han såldes vidare till Oldham 1992, vid 25 års ålder. Okej. Vi kan väl kalla det en halvflopp i alla fall.
David Oldield, född i Australien är fortfarande aktiv mittfältare (och assisterande manager) för Stafford Rangers i Nationwide Conference. Han spelade huvuddelen av sin karriär för Luton (149 seriematcher) och Leicester (188) man han däremellan med en kort sejour i Manchester City där det mest minnesvärda ögonblicket var två mål i ett derby mot United i september 1989. (Sidenote: Både White och Redmond spelade för City i den matchen)
David Smith gjorde över 150 matcher i högsta divisionen för Coventry och spelade sedan för klubbar som Birmingham, West Brom och Grimsby.
Brian Statham är den enda sanna floppen på listan. Han lyckades aldrig så sig in i Tottenham på allvar och spelade huvuddelen av sin karriär i Brentford. Men han kan trösta sig med att han har samma namn som en av den engelska crickethistoriens största spelare.
the pint: Jag böjer mitt huvud och tar underdånigt emot lektionen. Vet du något om Magnus Karlsson, Norrköping, också?
Vinnie Samways spelade aldrig i A-landslaget däremot gjorde han ett antal säsonger på Tottenhams mittfält i början på 90-talet.
Colin Coopers debut var för övrigt i 3-3 matchen mot Sverige i för-EM 1995. Ola Anderssons enda landskamp, btw.
Magnus Karlsson, ingen aning...
Sen är det väl så att det är rätt vanligt att extrema talanger hoppar över U21 i England o går direkt på A-landslaget, se Rooney, Walcott, Lennon osv. Fast det kanske bara är enstaka fall? Jag har ingen speciellt bra koll på om det var så "förr i tiden" (de jag nämner ovan är ju färska exempel). Men onekligen så verkar det i Sverige nästan vara lagstiftat att man ska gå den långa vägen via U21 och sen de där vinter landslagslägren utan de som spelar i de Europeiska ligorna. Vilket säkert är både positivt o negativt.
disclaimer - såg att just det jag nämnde varit uppe till diskussion i förra diskussionen...
anonymous: Jag har samma uppfattning som du. Här finns en befordringsgång som ska följas. Sen kan man säkert hävda att detta att nöta in folk i den svenska modellen är en nyckel just till denna modells framgång. Jag vet inte hur det är med landslaget nu - Shaaban har väl inte spelat för något U-landslag iom att det tills för bara nåt år sen var osäkert om han skulle spela för Sverige eller Egypten. Och Micke Nilsson har det väl definitivt inte. Allbäck?
Vad får man om man korsar Torbjörn Nilssons elegans, Gunnar Nordahls kanonskott, Ove Kindvalls snabbhet och Ralf Edströms huvudspel?
Svaret är en Guldbollenvinnare på 1900-talet. Men vem?
Laget till Tommy Svenssons första mästerskap EM-92 var fullt av unga killar. Dahlin, Björklund, Bjärred, Brollan etc. Jesper visade att Lagerbäck/Söderberg tog med sig massa killar från sina J&U-landslag (76or&77or).
Kan det vara så att det bara är i början av en ny förbundskaptensera som är det är möjligt för unga spelare att slå sig in i truppen, men att kaptenernas gamla favoriter senare står ivägen?
Skulle vi kanske kunna ge efter lite på den så omhuldade "kontinuiteten" för att ge fler kids chansen? Jag skulle gärna se en utländsk kapten utan förutfattade meningar och favoritspelare för laget efter LL. Är Thijssen ledig?
The Pint: Grymt imponerad av din genomgång. Jag reagerade också på den lite styvmoderliga behandling som Steve Sedgley, en gammal favorit till mig, tvingades utstå :-)
Leifengkvist: Inte så svårt svar, en av dina gamla lagkamrater - Martin Dahlin!
Sen är det väl ganska klart så att vi helt enkelt inte har unga talanger som är i nivå med vad England och vissa andra länder har. Ibrahimovic fick väl chansen relativt tidigt. Men det skulle ju onekligen vara rätt kul att se det lite oftare. Personligen tror jag det ger mer för en eller två unga spelare att komma in i en "riktig" trupp i ett par mästerskapskvalmatcher och kanske få ett inhopp än att ta in en massa unga (och för den delen gamla med) i en "B-trupp" som vinterturnéerna består av. Känns även som det blir ett farligt glapp för de som är för gamla för U21 men för "unga" (dåliga?) för A-truppen. Tex i den senaste U21 truppen var det ju ett ganska kraftigt generationsskifte från tidigare U21 trupperna under 2005 o 2006.
En snabb koll avslöjade att Rami Shaaban, Marcus Allbäck, Mikael Nilsson och Petter Hansson är de enda A-landslagsspelare idag som helt saknar U- J- och P-landskamper. I originaltruppen till Sydamerika var det dessutom Markus Jonsson, Daniel Mobaeck, Max von Schleebrügge, Olof Guterstam och Daniel Nannskog.
leif e: Förbundskaptener funkar nog precis som alla andra chefer, dvs att de gärna tar med sitt eget folk och sedan gärna håller fast vid dem lite för länge. Tommy Svensson är, precis som du nämner, ett slående exempel, som tog in Patrik Andersson och Jocke Björklund från en australienturné direkt in i en EM-startelva, för att fem år senare hålla fast vid sina 94-hjältar in i det sista och därmed missa VM. Klart att man i efterhand kan tycka att Henke Larsson borde ha slagit ut Dahlin ur startuppställningen redan då. En egendomlighet är dock att han föredrog både Andreas Andersson och Jörgen Pettersson före Kennet A i en VM-kvalmatch borta mot Viryssland (där dock Kennet kom in och kvitterade). Men Dahlin höll han alltid fast vid, även när han inte borde. Efter kvalet till VM-94 är det svårt att klandra honom, men det illustrerar precis det vi pratar om.
Leif E: du vet sådana där omröstningar...
Jag hävdar att det är bedrövligt att Dahlins kanonkula till nick mot ryssarna -94 inte nämnts i samma andetag som flera betydligt lamare mål.
Vad gäller mål av Zlatan förresten är jag faktiskt mycker mer imponerad av hans mål i Budapest med sitt skott ur snäv vinkel än av klacken mot Italien. Ännu en parentes på fel postning...
Skicka en kommentar