23 december 2006

För Sverige i sidled

Jag är en mjäkig hemmafarsa, så jag får större och större respekt för Daniel Andersson. Hans fru ska börja nytt jobb och hans ettåring skolas in på dagis: då lämnar han återbud till landslagsturnén i Sydamerika. Skönt med en elitfotbollsspelare som inte agerar som om allt annat i världen är betydelselöst. Undrar om storebror Patrik hade gjort likadant?

4 kommentarer:

Anonym sa...

Men gjorde han inte det, för sisådär 2,5 år sedan? Sket i någon match för ett bröllop eller skit?

Anonym sa...

Det största är ändå att ersättaren, som debuterar i a-landslaget iomed den kommande turnén, kommer bli en legend i dessa sammanhang...

Jesper sa...

Jag erkänner att denne ersättare förbryllar mig lite grann. Mest för att Erkan Zengin inte verkar ha NÅGOT gemensamt med Broder Daniel, varken utseende (utan ansiktsmask i alla fall), spelstil, karaktär eller ens position på plan. Jag kanske har missat något

Erik D. sa...

Daniels ställningstagande är helt rätt. Såväl mänskligt som politiskt. Att Zengin inte påminner det minsta om Daniel har du helt rätt i Jesper, men förmodligen hade LL & RA honom på tur, och i den demokrati som under stundom råder i familjen landslaget kunde "resultatet" bara bli detta.