Det är inte bara silly season, utan också Royal League season. Och därmed också debatt om RL. Man frågar mig, den ende Tre hörnor straff-bloggare med sympatier för ett lag som är med i turneringen, vad jag tycker om det hela.
Ja, den är ju betydligt intressantare om man är med, det är lätt att konstatera. Mitt intresse för spektaklet har varit betydligt större de två senaste säsongerna än premiäråret. Men jag ska försöka bortse från det rent personliga (vilket förvisso är svårt då det är klubbpassionen som är den största drivkraften i mitt fotbollsengagemang) och formulera några funderingar.
Mitt huvudargument för Royal League brukar vara att man ändå spelar ett antal träningsmatcher under vintern - och att det då inte är någon nackdel att de omvandlas till tävling med pengapriser, tevesändningar och större publiksiffror. Det här argumentet faller lite för Hammarbys del eftersom vi denna gång spelar fem av de sex gruppspelsmatcherna i nov-dec - en tid på året då man knappast kör några träningsmatcher.
Royal League är än så länge en rätt skör skapelse. Försvinner tevepengarna kommer det knappast att vara intressant för klubbarna att delta. Jag tror ändå att man ska ge turneringen några säsonger till. Det finns uppenbara nackdelar med vinterspelet - en är att det inte riktigt funkar med "utanför säsongen-spel" när två ligor spelar vår-höst och en höst-vår med matcher betydligt längre in i vintern. En annan är givetvis att klimatet i Sverige-Norge inte är lämpligt för vinterspel. Men detta är ju faktiskt något som kan vändas till fördel, tvingar Royal League fram bättre arenastandard med eluppvärmda planer är något i stället vunnet.
I grunden gillar jag idén att försöka höja statusen på serieplaceringarna under guldet. Blir Royal League något som etablerar sig på allvar kommer fler klubbar att ha något att kämpa för i slutet av säsongen. Jag tror också på argumentet att det internationella spelet fungerar som en skola för kommande uppgifter, i serien och i europeiska cuper. Jag talade vid något tillfälle med "the bad boy from beddinge", också känd som MFF-historiker, om att spela i gamla Tipscupen. Han hävdade på fullt allvar att sommarspelet mot centraleuropeiska mittenklubbar hade härdat MFF och bidragit till lagets starka 70-80-tal.
29 november 2006
To be or not to be
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Man får väl ge det lite tid, publiksnittet i Royal League år ligger precis under 4000. Tänk om haft sådana krav på andra sporter... Med tanke på arenaförutsättningarna så är det väl helt ok.
Jag håller med att det ännu är för tidigt att döma ut turneringen av publikmässiga skäl. Det är ingen succé, men inte heller något fiasko. Siffrorna ligger väl kring lagens matcher när de spelar Intertoto Cup.
Alla tävlingsmatcher mot lag från andra länder är positiva för de allsvenska klubbarna. Ska svenska toppklubbar någonsin bli konkurrenskraftiga i de stora europeiska turneringarna krävs tuffare matchning mot bättre lag. Mycket av väderproblematiken går att lösa, även om RL alltid kommer att få dras med en eller annan ismatch inför 129 åskådare.
Jag som har följt Kalmar FF ett par säonger kan vittna om hur positivt den föreningen och spelarna där upplevde RL och Intertoto förra säsongen.
Istället för att lägga upp stora slantar för halvtaskiga utländska spelare, borde man kanske åtminstone en del av dessa utlandsförvärv på brittiska planskötare? Alltid ruggigt väder, alltid perfekta planer, alltid på naturgräs.
Ja, en prenumeration på Pitchcare borde de i alla fall ha råd med.
Den första match jag överhuvudtaget såg på Malmö stadion var en Tipscupmatch. Mot St-Étienne, sommaren 1974, 3-0 till MFF. Kan Platini ha varit med? Spelade han för St-Étienne? Jag tycker mig minnas att de hade gröna tröjor.
Alltid detta mantra om halvtaskiga utländska spelare, det är ju svenska spelare som är halvtaskiga. Säg istället, istället för att ödsla en massa tid och pengar på halvtaskiga svenska spelare så kan de fixa planskötare istället. Svenska spelare är för gnälliga, tror det var Johan Esk som skrev det, svenska spelare vill helst slippa möta utländskt motstånd. Det där med kylan är bara ett svepskäl.
Men för att bruka allvar, som min gamle pojklagstränare Bengt Mathisson alltid sa åt mig att göra, så tycker jag att behovet av tävlingsmatcher mot bra motstånd måste vägas mot behovet av vila och uppbyggnadsträning. Som sagt, det måste finnas en naturlig cykel, död och återuppståndelse. Annars kan jag aldrig tro att ett svenskt lag vinner på de här extramatcherna. Minns hur det gick för AIK och Helsingborg när de var i Champions League - inte fick de några fördelar av detta hemma i Allsvenskan.
Parallellt med detta förkättrade Royal League pågår ju både UEFA-cup och Champions League-matcher. Rimligen borde det vara av ett visst värde att vänja sig vid spel vid den här årstiden om man ska ha något att hämta i det "riktiga" internationella cupspelet.
Halva december, hela januari och halva februari borde räcka för återhämtningen.
Det är sant att AIK inte vann Allsvenskan det år dom deltog i CL. Men andraplats kan väl inte räknas som katastrof? (Eller har jag Hammarbyglasögonen på mig nu?). Sak samma med Heif, en andraplats säsongen 2000 är väl ändå bland lagets bättre placeringar.
Om det fanns ett mål, en belöning, något högre att sträva efter, för lagen som deltar i Royal League, säg någon form av UEFA-cup-plats (alltså, inte UEFA-cupen, utan någon av klubblagsturneringarna UEFA arr:ar, vilken som helst, intertoto inräknad...) till exempel, skulle jag bry mig mer.
Nu bryr jag mig litegrann sådär, ungefär som jag bryr mig om träningsmatcher. Men allsvenskan känns viktigare. Där är det mer än bara massa kosing som står på spel.
En halvtaskig lirare är roligare att följa om det är grannens grabb. Undrar om grannens grabb når a-laget?
hagström: jag minnns det bara som om AIK sa att det var CL:s fel att de tappade guldet. Men självkritik har å andra sidan aldrig varit den klubbens starkaste gren...
Skicka en kommentar