"Det är därför som Sverige är unikt" råkade Ingvar Carlsson säga vid ett tillfälle när han ombads kommentera landets höga skatter.
Själv skulle jag vilja säga att svensk seriefotboll är inne i en högst unik trend. Under de elva senaste säsongerna har högsta serien vunnits av inte mindre än åtta klubbar. Mig veterligen finns ingen liknande spridning i någon annan europeisk liga. De lag som vunnit serien mellan 1996 och 2006 är IFK Göteborg, Halmstad BK (två gånger), AIK, Helsingborgs IF, Hammarby IF, Djurgårdens IF (tre gånger), Malmö FF och Elfsborg.
Champions Leaguekramarna är givetvis förtvivlade. Själv tycker jag att utvecklingen är bästa alternativet till idel Hammarbysegrar. Det är ingen slump att publiksiffrorna har fördubblats under den här perioden - det är helt enkelt roligare att följa allsvensk fotboll nu jämfört med de perioder när en klubb dominerat.
21 november 2006
Svensk fördelningspolitik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Själv tycker jag det samma, att det är det nästa bästa alternativet till ständiga MFF segrar. Men jo, jag tror att det är en slump att publikdubblingen kom ungefär samtidigt. Även i Norge och Danmark har det varit en kraftig publikökning. Jag tror att Sverige tackvare TV är på väg att bli den enda sporten. När allsvenskan slutar så slutar inte fotbollssäsongen. tvärtom för väldigt många börjar den egentligen då. Vi börjar få folk som inte är så idrottsintresserad utan helt enkelt fotbollsintresserade.
Landslagets bästa tid är ju nu också.
Varken när IFK eller MFF totaldominerade gick det speciellt bra för landslaget. Fastän man sa att det var så bra att "blocken" var samspelade. Nu får fler spelare spela viktiga matcher i den allsvenska toppstriden och blir därigenom bättre.
Eller så är det bara Bosman och fler spelare i proffsligor. Vet Laban Arneson månne?
Nja, Le: 94:orna vill nog ha ett ord med i laget. Då var allsvenskan fortfarande dominerat av IFK Göteborg.
Jag började följa IFK Göteborg tillsammans med min far 1976. 1977 när IFK kom tillbaka till allsvenskan hade de bortåt 23000 i hemmasnitt. ÖIS hade än bättre siffror i slutet av femtiotalet. Men fortfarande ser vi glesa skaror på rätt många arenor. Jag tror absolut att de uppräknade faktorerna är de som spelar roll: mediabevakningen och jämnheten. Landslagets framgångar... ja kanske. Det har varit mycket som talat emot det förr om åren i alla fall.
studio: de tongivande i 94orna kom väl framförallt från MFFs 80talsdominanter med hjälp av några gnetspelare (Mild, Ingesson, Kåmark ++)från det IFK som vid tiden tagit över Allsvenska tronen (+Brolin). Äh jag ska inte tjöta, det var en mix av det bästa MFF och IFK hade och erbjuda.
Å andra sidan är väl 94 på alla sätt o vis en anomali i svensk fotboll.
Glesa skaror ser vi väl främst i Göteborg och ingen annanstans, visst är publiken ombytlig och kommer med segrarna, men det ljumma intresset för fotbollen som man får 80-tals vibbar av ser man bara i Göteborg.
man kan fråga sig om publikökningen pga. en jämnare allsvenska (om det nu är ett samband) beror på:
1. Det blir jämnare och därför mer spännande och roligare med fotboll.
2. Det blir jämnare, och därför fler lag som kan vinna varje år (eller? kanske är det "tre in på upploppet" varje år)
eller
3. framgångarna blir utspridda på olika lag, och därför blir det publika uppsvinget (som ju ofta ofta följer med framgång) också på samma sett utspritt.
Ett förtydligande: IFK Göteborg behöver i allra högsta grad inte bara fundera över varför man inte vinner allsvenskan längre utan varför det kommer så lite publik. Faktum är att de stora derbysiffrorna mellan 2001 och 2005 mer berodde på att man ville visa omvärlden att det går att trycka in flest folk i hela allsvenskan just på Nya Ullevi. Men det sprack förmodligen mest på att det sportsliga inte var i allsvensk toppklass.
LE: jag ser leendet där. Det får vi bjuda på! :-D Som jag sagt till en hårt prövad vän som haft säsongskort på Malmö Stadion i evigheter: Det är dags för de två giganterna att ta befälet igen över allsvenskan. Nu har de andra haft sitt roliga.
En fascinerande sak i historien är publiksiffrorna för kvalfotboll förr. Kolla in hur mycket folk Brage, Halmia, Sandviken och andra storlag dragit förr om åren...
För övrigt vill jag inte lägga om allsvenskan till höst-vår, men väl svenska cupen. NU.
Förresten: vilken publiksiffra är sämst? Jag tippar att Holmsund, Brynäs och Västra Frölunda ligger illa till.
Huruvidadet är uteblivna framgångar eller utebliven publik som är Göteborgs problem är väl lite som den gamla berömda om hönan eller ägget?
Men lite överallt annars i Sverige och Skandinavien så har publiksiffrorna ökat trots avsaknad av sportsliga framgångar. IFK Norrköpings högsta publiksnitt på år oc dar (någonsin?) kom samma år som man åkte ur Allsvenskan och i Superettan har man lyckats hålla ett publiksnitt som man under sin storhetstid på 80/90-talet hade gjort i brallan för. Samma gäller ÖSK som har haft fina publiksiffror i den lägre divisionen.
Appropå gbgderbyna så har väl speakerns, 'vi har redan nu slagit publiken på Råsunda' följt av stort jubel vid IFK-ÖIS 2002 blivit bevingade ord.
anonymous: Påminner om Malmö, där man drev en årlig festival bara för att kunna erövra rekordet som "världens längsta kräftbord" från Stockholm.
studiomannen: räknar man bort de matcher som spelas utan publik är det Holmsund-Gais den 29 oktober 1967 som är sämst (137 åskådare). Sen kommer fyra Västra Frölundamatcher. Info hämtad från www.bolletinen.se/allsvenskan.html. Kul att en hammarbymatch på Söderstadion ligger bland de 25 bästa - 640 mot Holmsund 1967.
Hammarby med i en liga över sämsta publiken... det går givetvis min ära förnär. Som tur är finns tröst att hämta på totalfootball.org. Sajten listar (bland en ohygglig massa annat) bästa och sämsta publiksiffra säsong för säsong. Inte någon gång har Hammarby haft säsongens sämsta publiksiffra i Allsvenskan. Lagen som oftast haft säsongens sämsta publiksiffra är Degerfors (13 ggr), Elfsborg 11, Öster 8, Djurgården 8 och Frölunda 7.
Skicka en kommentar