Wembley 89? Nej, Råsunda 09!

Nåt är fundamentalt fel i ett lag när ryggraden utgörs av en rätt okänd spelare från Moldavien som kom innan pågående säsong. Tack Igor för att du räddade oss mot Djurgården. I dag var det Hysénklass i straffområdet, och då tänker jag på Wembley 89. Likt Sverige den gången räddades Bajen av en mans hänsynslöst uppoffrande och smarta spel.
Det här är säsongen som Hammarby kommer att räddas av andra lags oförmåga. Och av en moldavisk 22-åring.

Djurgården var inte det lag på gränsen till sammanbrott som jag trott. De såg hela tiden till att vara spelbara (vilket i och för sig lika gärna kan betyda att Hammarby markerade uselt) och defensivt stoppade de Bajen från att etablera något som helst anfallstryck (vilket kanske beror på att Hammarby inte har anfallare med förmågan att ta emot en boll och hålla i den så länge att spelbara alternativ uppstår). Hursomhelst - Djurgården spelade betydligt bättre än vad jag hade önskat.

Mirakulösa 0-1 på Råsunda innebär att Tony Gustavsson framstår som en riktig djurgårdsdödare. I hans tränarregi inkasserades fjärde raka segern och det kommer alltid att hållas honom till godo den dag då det är dags att summera hans tränargärning i Bajen.