Sanningens ögonblick

Det är väl Karmas lag. Den ökände kontrollneurotikern måste enligt alla regler till sist hamna i situtionen där han inte har någon kontroll över saker och ing längre. Och om det är någonting Lars Lagerbäcks hela förbundskaptensgärning har gått ut på att undvika så är det detta läge - en bortamatch, mot en bra och motiverad motståndare, där seger är det enda som krävs, medan motståndaren reder sig bra med oavgjort.

När har Sverige tidigare under Lagerbäcks tid varit i en sån här situation? I tidigare svåra bortakval, mot Turkiet och Danmark? Nej, då har oavgjort alltid varit något alla falla tillbaka på, medan motståndarna tvingats gå för seger. I utslagsmatcherna mot Senegal och Holland? Nej, då har båda lagen tvingats frukta förlust lika mycket, vilket påverkat hur de matcherna utvecklats. Närmast kommer kanske EM-matchen mot Italien 2000, då svenskarna vingades gå för seger, medan italienarna å sin sida redan var klara gruppvinnre. Det blev 1-2, trots den bästa insatsen i t mästerskapet. Möjligen skulle man också kunna tala om VM-matcherna mot Nigeria 2002 och Paraguay 2006 - då krävdes också seger, för att Sverige inte skulle hamna i ett hopplöst läge inför slumatchen, och då blev det faktiskt också seger. Men Nigeria och Paraguay spelade inte på hemmaplan och var framför allt svagare lag än Danmark. Nej, detta är helt ny mark fö Lagerbäck och det är efter sin prestation idag han till slut kommer att bli bedömd. Det känns rätt på något sätt. Sanningens ögonblick.