Skanstull Skyline

Till och med i dessa dagar kan man hamna i mediaskugga. Till Ringen trängde inga ekon från Råsunda, förutom en osannolik uppdatering från Text-tv som påstod att Johan Elmander skulle ha gjort mål. Jag skakade luttrat på huvudet och satte på Mad men-dvd igen. Avsnittet när Don Draper och Roger Sterling tvingas gå alla trapporna i skyskrapan efter en ostron-och-cocktail-lunch eftersom hissen är trasig och Sterling sen spyr på mattan framför Nixons kampanjmedarbetare. Jag undrade lite grann imorse vem som skulle vara vem om svenska landslaget var Mad men. Tanken svindlade så mycket att jag var nära att spy på golvet jag också. Men Svante som hade varit på matchen sammanfattade det enkelt: "Inget att hoppas på, ingen som vågar hålla i bollen, en massa bakåtspel till backar som inte kan passa". Lät som ett vettskrämt lag, ett lag som är paralyserat av förväntningar och hopplöst inne i en ond cirkel. Ett England före Capello, ett Malmö FF eller ett AIK för fem år sen.

Lösningen? Tja, jag såg att Norge pryglade Skottland med 4-0 igår, efter att ha återimporterat gamle Drillo. Vilket skulle bevisa att den oväntade lösningen på ett problem ibland kan vara oväntad just för att den är så väntad. Don Draper skulle inte ha kunnat säga det bättre.