03 juli 2008

Ex Ponto

Erkänner att det känns ganska skönt. Från dygnet runt-jouren framför EM-bevakningen till en frånkopplad tillvaro i en strandstuga och resultaten i morgondagens tidning. Men nu har vi tagit bilen in till Malmö där lille Vilhelm ska lämnas i farmors vård och de båda flickorna ska få besöka Malmö stadion för första gången i sitt liv. Min premiär ägde också rum en stekhet sommardag, för 34 år sen närmare bestämt. Men då var Tipscupen det enda som spelades den tiden på året och motståndaren hette St Étienne. 3-0 till Malmö FF blev det i alla fall, möjligen ett gott omen.

Ljungbergs sorti ur landslaget? Tja, det fungerande argument som under en period fanns mot Zlatan i landslaget var att de fakiskt gjorde sina bästa matcher när han inte var med. Sist jag såg Sverige spela riktigt bra, mot Danmark hemma förra hösten, var det Ljungberg som lyste med sin frånvaro. Och Zlatan som steg in med en auktoritet som hade han behövt det tomrummet.

The wheel has come full circle.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Vilken debut! Två av den europeiska 70-talsfotbollens bästa klubblag: Di blåe mot di gröne.

Sympatiskt att du inte tog dina döttrar till Vångavallen först och förvandlade dem till ölstinna puckälskare med evigt hockeyblek hy.

Anonym sa...

Inte ett ord om Göteborg - Trelleborg? Då har du ett givet ämne nästa gång du tittar fram ur nätskuggan.

Jesper sa...

gsu: Det är det enda jag har tid att göra just nu, samla på mig givna ämnen...

magnus: jag hade faktiskt långt gångna funderingar på att släpa med mig alla tre ungarna till Vångavallen igår. Men beslöt mig för att låta bli. Tyvärr, som det verkar.