Formfunderingar

Det är svårt att släppa minnesbilderna från i söndags. Det där gapande tomrummet framför den svenska backlinjen där en högröd Tobias Linderoth flåsade omkring medan ukrainarna stack in passningar omkring honom. Vem kan fylla ut det tomrummet om inte en fit-for-fight Linderoth och Anders Svensson? Och om nu Kim tar en offensivare roll istället, hur mycket måste han egentligen skapa offensivt för att kompensera det vakuum han skapar genom sin framfart?

Den enda lättnaden är att svenska framgångsrika turneringar faktiskt aldrig har inletts med de lag som sedermera framträtt.

VM 58: Bror Mellberg inledde som vänsterinner mot Mexico, Nils Liedholm som högerhalv. Först i kvartsfinalen mot Sovjet gick Reino Börjesson in som högerhalv medan Liedholm tog Mellbergs plats på innern.

VM 74: Bosse Larsson fick spela libero mot Bulgarien medan stöttepelaren Björn Nordqvist petades. Redan i nästa match var Nordqvist tillbaka i en fyrbackslinje.

EM 92: Kennet Andersson inledde på topp tillsammans med Tomas Brolin mot Frankrike. Först i andra halvlek kom Martin Dahlin in i stället för Andersson och laget som slog Danmark och England tog form.

VM 94: Jesper Blomqvist inledde till höger på mittfältet mot Kamerun. I andra halvlek kommer Kennet Andersson in istället, Brolin dras ner i fri roll på mittfältet och succéuppställningen mot Ryssland är skapad.

EM 04: Teddy Lucic inleder som högerback mot Bulgarien med Mikael Nilsson som mittfältare. Först när Lucic skadas dras Nilsson ner och Chippen kommer in till höger på mittfältet.

Det är det här man får hoppas på: att ett idealt lag tar form under själva turneringen.