31 juli 2007

Scener ur ett inställt äktenskap

Nej, vi kunde inte nämna gårdagens store döde. (Särskilt inte efter att ha läst den värderade kollegans uppvisning i genren). Vår andes dalahäst i världen tillhörde nämligen en äldre generation av kulturmänniskor som högaktningsfullt och utan minsta skamkänslor sket i idrotten. Stig Dagerman var ett undantag - nästan det sista han gjorde innan han gick in i garaget var att se Djurgården slå Halmstad med 5-1 - och veckans andre store döde Lars Forssell var ett annat. Men om det visar sig att Ingmar Bergman någonsin besökte en fotbollsmatch, då blir jag nästan lika förvånad som om det avslöjas att kungen verkligen har sett nån av de Bergmanfilmer som han så högstämt uttalar sig om i dagens tidningar.
Tiderna har förändrats. Jag träffade Staffan Valdemar Holm på en middag en gång och han berättade då ivrigt att hans son spelade i Brommapojkarna och att han hoppades att kunna skaffa biljetter till VM i Tyskland. Det är nästan så man saknar den gamla goda tiden då sporten bodde i pigkammaren och kulturen i salongen och en regissör inte behövde skämmas för att han trodde att "Zlatan" var ett preparat mot mask.

3 kommentarer:

...grönvita sidan upp! sa...

Som avskräckande exempel, menar du?

Anonym sa...

Hurså? Känns det jobbigt att det börjar bli trångt i den oerhört vågade och revolutionära nischen kulturkofta/sportintreserad?

Jesper sa...

gsu: Såsom i en spegel

anonym: Nej, bara för att jag är masochistiskt lagd och vördar den som föraktar mig.