För att nu knyta ihop alla trådarna nedan till en enda, jättelik gordisk knut som sen Isobel, Hagström, Redaktör Slätt, Gurkbasurken eller rentav till och med någon AIK-are kan försöka sig på att hugga av-
Det är uppenbart att AIK, Djurgården och Hammarby, under sken av att tycka illa om varandra, i själva verket förenas av en grundläggande värdering - fotboll är ett spektakel, där det är lika viktigt att skapa "atmosfär" som att åstadkomma resultat och där man blir en "storklubb" för att man har stor publik och goda finanser, inte för att man kan visa upp resultat (denna invändning gäller AIK och Hammarby, inte Djurgården). Troligen är det ingen slump att stockholmsfotbollen dominerar Allsvenskan under en period när fotbollen varit medialiserad som aldrig förr, men det är heller ingen slump att de gör det under en period när Allsvenskan är svagare än någonsin. Under samma tid fostras dock fotbollsspelarna fortfarande på annat håll i landet. Om vi tar den senaste landslagstruppen och noterar i vilka klubbar spelarna gjorde allsvensk debut (ett rimligt sätt att avgöra var de fostrats till elitspelare) finner vi att Halmstad kan skryta med 4 landslagsmän (Petter Hansson, Micke Nilsson, Alexandersson och Ljungberg) och Elfsborg likaledes med 4 (Stenman, Berglund, Linderoth och Anders Svensson). MFF (D.Andersson, Rosenberg och Majstorovic) kan göra anspråk på tre, Örgryte på två (Allbäck och Elmander), medan Djurgården (Shaaban), IFK Göteborg (Antonsson), Helsingborg (Edman), Degerfors (Mellberg), Örebro (Alvbåge), Hammarby (Kennedy) och Häcken (Kim Källström) har med varsin representant.
Christian Wilhelmsson (senast i Mjällby) har aldrig spelat i Allsvenskan. Av folk som av olika skäl inte finns med i landslaget, men mycket väl skulle kunna spela där, kan vi nämna Andreas Isaksson (Trelleborgs FF), Teddy Lucic (Frölunda), Mikael Dorsin (Djurgården), Kalle Svensson (IFK Göteborg), Henrik Larsson (Helsingborg), Mattias Jonson (Örebro) och Zlatan Ibrahimovic (Malmö FF).
I rest my case.
03 oktober 2006
Lyss till den granens susning, vid vars rot ditt bo är fästat
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
29 kommentarer:
Ursäkta en yngling, men Majstorovic saknar de skorrande r:en som både Andersson och Rosenberg behärskar. Västerås, eller kanske till och med BP vore mer korrekt i hans fall.
I övrigt tycker jag att Stockholmslagen och dess spelare i många avseenden överskattas. Beror det kanske på det stora publik- och medieintresset? Det är helt enkelt mer publikt i att spekulera i att v Schleebrügge skulle vara en man för VM-truppen än Rosengren i KFF även om den senare egentligen skulle vara mer kvalificerad.
Visst kom Majstorovic från Västerås. Men gjorde allsvensk debut i Malmö FF (vilket jag, tvivelsutan en smula godtyckligt, satte upp som kriterium). Håller i övrigt med dig helt.
...och så gjorde John Alvbåge såklart sin första allsvenska match för Frölunda.
och med ditt resonemang kommer Hammarby vara den enda klara stjärnan om allt löper på som det ser ut i U21 numera. Fredrik Stoor, Erkan Zengin och Runström självskriva i laget. Monteiro kommer (om han får vara skadefri) om ett par år vara given i mittbackslåset i landslaget. Om han nu då inte är för gammal och inget att satsa på, vilket var det enda som låg Max v S i fatet. Bagarn hade varit i landslaget om han inte redan passerat åldersstrecket han också. Minns många matcher på Strandvallen då jag beundrade honom något oerhört och undrade varför han spelade i ettan. Sedan fattade nog inte de allsvenska klubbarna riktigt hur bra han var förrän Kalmar kom in i bilden.
Grundproblemet är dock något helt annat. Fotbollen uppstod inte på grund av media, vi stod där när journalisterna mer eller mindre sket i allsvenskan och vi kommer stå där när journalisterna får för sig att puckey är en intressant sport igen. Klubblagsfotboll är mycket mer än resultat och det är väl där vi skiljer oss helt enkelt. Du gillar landslaget, jag har svårt att engagera mig om det inte gäller VM/EM, och knappt ens då. Ser hellre en match ute i Södertälje i pissregn med pissljummen öl så länge det är Hammarby som spelar. Låt vara 20 minus och något gäng från Nordnorge i RL, men det är Hammarby och är större än livet självt. Omöjligt att förklara intellektuellt för det är som sig bör "Man måste vara där för att förstå"...
Jag förstår och respekterar det, men en god polemik är alltid värd att driva...
Eller IFK Göteborg med Berg, Bjärsmyr, Wernbloom och Vasques? (Wendt)
Jesper: Absolut! Vad säger du om den yngre truppen då? 22.5 år i snitt i backlinjen igår, bådat gott för framtiden tills de köps loss. Det är anledningen till att allsvenskan är sämre än någonsin, vi har inga möjligheter att behålla våra spelare de där två extra åren som behövs för att höja standarden. Då måste vi få till arenalösningar som i puckeyns jönköping eller karlstad. Bygga, äga och driva våra egna arenor, finns en anledning till att FCK kan ha de spelarna de har...
Jesper: Tänkvärt som vanligt, men varifrån kommer den där myten om att Hammarbys finanser är goda? Omsättningen är stor, publikintäkterna är med svenska mått mätt mycket stora, men utgifterna förskräcker.
Och innan du börjar polemisera över det; utgifterna handlar långt ifrån bara om spelartransaktioner och -löner. Det mesta blir dyrare när man, som i Stockholm, arbetar utan kommunens stöd och i många fall är utlämnad till deras (ringa) välvilja.
Ta ett sådant exempel som att "ymnesten" att spela på Söderstadion kostar sex-sju miljoner per år bara i hyra (och ytterligare en del i eftersläpande byggkostnader för den feldesignade östra läktaren). Tack för det, Globe Arenas AB...
...då ska vi inte ens börja gå in på hur samma bolag i det närmaste lustmördat Stockholmspuckeyn, för det här är fel blogg för det.
Jesper: Sorry, såg först inte ”allsvensk debut” utan bara ”fostrats...”
Redaktör Slätt: Fascineras av er som är ljumma inför landslaget. Efter ett antal år på pressläktarna har jag, i den förmenta objektivitetens namn, blivit grå i själen. Eller nej, gulblå. Landskamper med Sverige är numera de enda fotbollsmatcher som förmår hetsa upp mig.
Angående arenorna: Det får inte bli en övertro på arenorna. Det är många saker som ska klaffa om moderna stadion ska lyfta allsvenskan ny arena – mer publi – mer sponsorer – bättre spelare (köpta??????, för inte blir de svenska spelarna bättre av snyggare läktare) – bättre allsvenska.
Verkar som har jag har en själsfrände i kanje vad gäller landslaget i alla fall...
Eftersom jag numera själv är tränare i innerstan (Norrtulls SK:s F-99-or...) har jag fått viss förståelse för planproblemet. Blir avundsjuk bara jag kommer ut i Bagarmossen och ser planer med målnät... Fattar att detta är ännu värre på seniornivå. Jag förstår visst att det finns särskilda bekymmer med storstadsfotboll, det är det oproportionerliga mediautrymmet som stör mig.
Annars håller jag med Slätt att svensk fotboll måste ges möjlighet att behålla spelare som Martin Ericsson, Alvbåge, Dorsin, Berglund och Mattias Lindström. Att de bästa försvinner är en sak, men varför ska hela mellanskiktet behöva flytta till Danmark och Norge?
Kanje: Vi ska inte bygga upp en tro om att nya arenor löser hela saken, men när man är smärtsamt medveten om det stora stora svarta hålet i Hammarbys ekonomi stavas Arenabolaget så måste det till att vi kan bygga, äga och driva dem själva. Titta på den där puckeyn och fråga dig själv varför de kan ha den yppersta yppersta eliten i Jönköping och i Karlstad och varför puckeyn är fullständigt död i storstaden Stockholm. Återigen stavas det Arenabolaget, plus att puckeyförbundet fick för sig att de ville ha medelklassens övre skikt till läktarna och gjorde jippon av det - övre medelklassen kom aldrig och plötsligt försvann den vanliga publiken och i ett vips var det drag på fotbollsläktarna igen. Jag säger inte heller att det är därför som publikuppsvinget har kommit, men till en liten del.
Jag förstår att ni blir blasé på pressläktaren, ingen glöd utan bara jobb. Jag har suttit på södra en del när man missat plåtar eller har med sig en donna som är livrädd för klacken och jag får spader på den tröttheten som är där. Jag vill hälla ut öl i mängder, som igår när Eguren skruvade in 2-2, halva ölen hamnade över polarens dotter Malin men hon var lika glad för det. Se kidsen på 10 år sjunga med och leva med klacken. Med landslaget får jag inte den nerven, inte den glöden som behövs för att jag på riktigt ska bry mig.
Jesper: Det är precis det jag menar, vi kommer aldrig aldrig aldrig få behålla Eguren om han fortsätter spela på det här viset. Vi kan ju till och med tappa PFO, Covic, Jeff (om han har tre bra raka matcher), Max ska vi inte heller glömma. Det är de spelarna vi måste ha råd att ha kvar om vi ska höja nivån ett snäpp. De som babblar om Europaframgångar skrattar jag nästan lite elakt åt. Jobbigt att ett gäng av dem sitter i Hammarbys styrelse bara.
Fem programpunkter som är mer eller mindre nödvändiga för att lyfta Allsvenskan till I-landsnivå, som vi ställde samman, lite hårdvinklat*), sensommaren 2005 (strax efter FC Thun - Malmö FF) Punkt 1 och 2 har ju faktiskt infriats, eller är på väg att infrias, sedan dess.
*) politiska konsekvenser be damned, det här är fotbollssnack.
Jag vill inte vara alltför bitter, men det där med att ha hela u21-laget samlat är, alas, inte en garanti för någonting. 2003 spelade väl nära nog alla de bästa kidsen hos oss, (och när man menar att det mediala uppsvinget sammanfallit med dålig kvalitet antar jag att man räknar bort den där korta flämtande tiden hösten 2002-våren 2003 - vackrare fotboll har sällan skådats) och se hur det gick...
Arenor i sig löser ingenting, men om klubbarna hade bättre ekonomi skulle inte 21-åringar bli "proffs" i Norge för att tjäna mer pengar.
Isobel skrev lite av det jag tänkte skriva, att ha ett lag som dräller av U-21 spelare betyder mycket lite för det mer vuxna landslaget. Även om säkert någon eller några tar klivet upp är landslaget sällan det logiska nästa steg från U-21 som man kan tro.
Iso: Jag är smärtsamt medveten om det, men väljer förträngning som metod för att inte tänka på det.
Arenor löser det om vi får äga och driva dem själva, det är så pengar skapas och det är så man kan attrahera nya sponsorer och det är så man får mer publik att komma - förutsatt att man kan behålla spelarna längre.
Kul att det blivit lite diskussion här, jag skrev några rader igen nyss.
/g
Slätt och kanje: den journalistiska objektiviteten är eg två olika saker. Dels finns den där tröttsamma, politiska, "samhällsdimensionen" som det jämt tjatas om i Journalisten. Men dels är det ett rent, elementärt trick of the trade - för att en text ska bli bra måste den behandla människor och företeelser på ett balanserat och nyanserat sätt. Inget fördärvar en artikel så som - i synnerhet outtalad - antipati. Sportjournalistiken är full av sån.
Jesper: och jag kunde inte hålla med dig mer om den saken än jag gör. Finns små glimtar i tillvaron dock, Nivas reportage från OM igår var ett sådant tycker jag. Tror nästan jag gillar honom, det är en obehaglig känsla för en supporter som mig. Han sablar nog ner Bajen snart så återställs allt till normalläget.
Ska ta reda på Niva-artikeln o läsa den.
Ibland tror jag att det enda som får mig att känna lojalitet mot Lagerbäck är just det permanta, lågintensiva krig som förs mot honom av sportjurnalister som tycker illa om honom bara för att han är reserverad mot sportjournalister. Vore de proffs skulle det inte påverka deras bedömning.
Återkommer till svensk fotbolls framtid...
Stockholm över huvudtaget hade inte varit speciellt mycket om det inte vore för alla inflyttade, men det är väl förtusan ingen anklagelse. Det är ju sånt som gör en stad intressant. Den där typen av hembygdstänkande bör man akta sig för som skåning i dessa tider. Det är ta mig fan inget skämt.
Pizza, det där är en stor fråga men
a) jag är inte speciellt stolt över just den skånskhet som emanerar i Skåneparti och svetigedemokrater
b) jag tror man kan vara lokalpatriot (lika väl som att vara Bajenahängare) utan att vara fanatiker eller främlingshatare
och
c) min ursprungliga argumentation ville eg inte stå upp bara för Trellebor, utan för klubbar som Gefle, Häcken och BP också - man har rätt att finnas även om man inte har publik.
Jesper: Jamen du har ju helt rätt om objektiviteten och jag skulle kunna gå i döden (nåja) för båda de olika sidor av begreppet som du beskriver.
Men den får konsekvenser för mitt sätt att titta på fotboll.
Gick på Malmö Stadion med morsan och såg MFF–KFF för någon vecka sedan och jag kan fan inte ens förmå mig att applådera en bra prestation. På det viset kan landslaget bli lite av en ventil.
Jesper,
Jag vill absolut inte anklaga dig för att vara Sverigedemokrat, men som skåning och invandrare har jag aldrig riktigt kunnat kännas vid det skånska Stockholmsföraktet. Även om det inte är samma sak så är de ta mig fan kusiner.
Dessutom har jag alltid tyckt att det varit något utav en brist på stolthet, eller ska vi säga historielöshet när MFF-supportrar hetsat upp sig på det stockholmska i Djurgården och AIK istället för att se en ärkerival i IFK Göteborg. Du vet som Inter-Juventus eller United-Liverpool. Tyvärr blir det ju aldrig så, men jag hoppas fortfarande. Därför reagerar jag alltid reflexmässigt på skåningar som hackar på Stockholm.
Jag förstod ditt syfte förövrigt, tyckte det var kul även om jag gärna skiljer på klubbar som TFF, Assyriska och Mjällby å ena sidan och Häcken, VF och BP å andra sidan.
anonymous, mitt förhållande (som blir speciellt laddat i fotbollsammanhang) till Stockholm är färgat av att jag bott i stan i 16 år (o numera har döttrar som pratar vad som nog av de flesta skulle anses vara stockholmska). Därmed har jag länge fått svälja den sortens lokaljournalistik som av ngn anledning anses helt i sin ordning på sportsidorna, även när det handlar om "rikstidningar" som DN och SvD, och byggt upp en motsvarande stockholmsfientlighet (det är säkert nån form av invandrafenomen, den här knäppa exilnationalismen man bygger upp). Men tro mig, jag vet att Skånepressen är värre - minns när AIK kvalade in till Champions League genom att besgra AEK Athen och det fick en liten, liten notis på Sydsvenskans sista sportsida...
Och så svensk fotbolls framtid.
Håller helt med om Gröna sidan upps programpunkter. Det värsta är att jag måste säga emot den argumentation jag började hela denna diskussion med och erkänna att jag tror att dessa eventuellt kvarstannande medelbegåvningar - vår tids bröderna Holmgren, Jerry och Conny Karlsson, Krister Kristensson och Leif Engqvist - kommer att hamna i de rikare svenska klubbarna. Elfsborg får bevisa att jag har fel, men det måste nästan vara ett av de tre stockholmslagen, Göteborg, MFF eller Helsingborg som etablerar sig internationellt. Vad vi såg under Djurgårdens lyckliga år för ett par år sedan - som jag erkänner, Isobel, som det närmaste storhet en svensk klubb kommit på länge, men som med en UEFA-seger mot FCK och en hedersam CL-kvalförlust mot Partizan ändå har en bra bit kvar till MFF:s europacupfinal och Göteborgs stora Europaperiod 82-96 - var att ett svenskt lag som lyckas samla upp spelare som Isaksson, Stenman, Källström och Elmander faktiskt kan vara på väg att hävda sig i Europa. Och jag tror, fast det svider att säga det, att det är bättre för svensk fotboll än att de är kvar i TFF, Elfsborg, Häcken och Öis. Vilket naturligtvis inte hindrar att jag alltid kommer att jubla när TFF eller någon lantlig motsvarighet välter storstadsborna överända...
Anonym: jag förstår vad du menar vad gäller IFK Göteborg. I Göteborg brukar det av hävd bland supportrarna smaka bäst med segrar mot AIK. Konkurrensen inom staden har ju varit skral till och från så det är förståeligt att segrar mot ÖIS och GAIS inte smäller lika högt.
Men för mig har det alltid varit skalper mot MFF som räknats. Dels är jag gammal nog (dvs över 20 år...) för att inse att om man måste ta ut två giganter inom svensk fotboll, så är det IFK och MFF. Dels har IFK rejäl minusstatistik på MFF genom åren och det gör att jag alltid ser en seger mot MFF som det som verkligen smakar gott.
Och vad gäller Djurgården: hypotetiskt, om man hittar rätt i sina pärmar igen, om DIF får en storhetstid à la de lagen jag redan nämnt kommer nog andra klubbar på sikt också att förstå och acceptera att deras spelare kan tänkas få en bättre framtid hos DIF istället. Det tog ju åratal innan Blåvitts chefsvärvare på den tiden, Bernmar, blev accepterad. När resultaten började komma var det inte lika mycket snack.
Men eftersom vi inte haft någon så stor dominant i serien sedan 1996 kommer acceptansen att dröja länge. Därför tycker väl klubbarna det är helt OK för deras flyende spelare ett de hamnar i ett bottenlag i Tippeligan snarare än i DIF eller IFK.
Fast mest troligt är det pengarna som styr och då brukar svenska lag av någon anledning förlora kampen.
"I rest my case"? Vilket case? Att Stockholm producerar få toppspelare är allmänt känt, men det handlar knappast om AIK, Djurgården och Hammarby.
Snarare om den katastrofala bristen på planer (du spelar oftast inte på gräs före 13-14 års ålder), och på att konkurrensen från andra sporter och fritidsaktiviteter är något hårdare än i Husie, Sölvesborg och Ödesåker.
Kungen av Kransen - ja, se tidig rättelse ovan!
Skicka en kommentar